OSO., och var 10 fot lång, men genom en på kant stäld sten delad i två nästan lika stora rum; bredden var 1,7 fot. Öfver hela kistans botten låg ett lager af brända ben, hvilket sträckte sig en fot utom den östra ändan, som var öppen; den vestra ändan tillslöts af en häll. Den andra kistan, som låg i riktning NO.— SV., var endast 4 fot lång, med 1,1—1,5 fots bredd, och innehöll brända ben, hvilka såsom de andra här funna, och såsom i bronsåldersgrafvar är vanligt, blifvit rensköljda, innan de nedlades. Hvarken denna eller den andra år 1881 funna grafven innehöll några fornsaker.
Nära detta röse ligga några andra, likaledes starkt jordblandade. I ett af dem, hvilket håller 25 fot i genomskärning och 4 fot i höjd, ses en för längre tid sedan plundrad grafkista, bildad af kantresta gråstenshällar. Dess riktning är NV.—SO. och längd 11 fot. Bredden vid den nordvestra, slutna ändan är nära 3 fot; den sydöstra ändan är smalare och öppen. Der bredvid ligger ett dylikt röse af samma storlek och med en likaledes plundrad stenkista i samma riktning och af samma mått; äfven dennas sydöstra ända är öppen. Antingen förskrifva sig dessa båda grafvar från stenålderns senare tid eller från början af bronsåldern. Att rösena vid Söndrum innehålla så många, af vackra flata stenar bildade kistor, beror väl derpå, att man här har lätt tillgång till en sten, som utan svårighet låter klyfva sig, som derför nu bearbetas af ett bolag, hvars stenbrott ligga helt nära de här omtalade fornlemningarna.
Utom de nu nämnda graffynden från bronsåldern har man anträffat många sådana i Halland under de senare åren, sedan den beskrifning öfver alla då kända förkristna fornsaker från detta landskap utarbetades, för ungefär tio år sedan infördes i Hallands Fornminnes-förenings årsskrift. De flesta fynden af detta slag förvaras nu i Statens Historiska Museum och i kapten Lagergrens samling. I södra delen af Halland, liksom i Skåne, finnes ännu en stor mängd mer eller mindre oskadade grafhögar, många af betydlig storlek. Emedan man så ofta i dem funnit grafvar från bronsåldern, — vi erinra blott om de här ofvan omtalade samt om de 18 högar vid Dömmestorp i södra Halland, hvilka på ryttmästaren v. Möllers bekostnad blifvit af kandidat Vilhelm Boye med synnerlig omsorg
