Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/336

Den här sidan har korrekturlästs
2
FREDRIK NORDIN.

Härtill kommer i den allra nordostligaste delen ännu ett slag af grafvar, om hvilka man af en händelse fått kännedom. Egaren till en af gårdsdelarna vid Lilla Bläsnungs, Carl Nyström, skulle nämligen år 1876 taga upp ett dike i sin åker och gjorde dervid det fynd, som af riksantiqvarien Hans Hildebrand är omnämndt i Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Månadsblad 1878, sid. 741, och som vi här återgifva. Fyndet, som förvaras i Statens Historiska Museum (N:o 5820), bestod af följande föremål:

A) Ett jernspjut; ett eneggadt jernsvärd; spetsen af ett annat eneggadt jernsvärd; en jernyxa (tig. 263 i Sv. forns.). — B) Ett rundt bronsspänne med mycket förvirrade djurbilder; ett par bågspännen af brons (jfr. fig. 40 i Månadsbladet för 1878); en armring bildad af en bronsten med plattade ändar; 91 perlor af glasfluss; tre hartsbitar, som varit använda att fylla ett hål i kanten af det runda bronsspännet.

Riksantiqvarien yttrar vidare derom:

»Enligt upplysningar meddelade af kandidat Fr. Nordin hittades alla dessa föremål i en låg hög af ungefär 15 fots diameter, inom hvilken på omkring 112 fots djup, nere på sjelfva kalkhällen, lågo två skelett 1—2 fot från hvarandra i riktningen NO.— SV. Vid det södra skelettet, som skall hafva varit mindre, lågo de under B uppräknade föremålen; vid det norra skelettet lågo de under A anförda vapnen. Antagligen hafva således här man och qvinna varit begrafna, antagligen på en gång eller åtminstone utan större tidsskilnad.»

Då jag i somras återkom till det ställe, der Nyström gjorde sitt fynd, fann jag, att den uppgift jag lemnat år 1876 om de båda skelettens riktning ej var fullt exakt. De lågo nämligen snarare N.—S. än NO.—SV.

Nyströms fyndställe skilde sig så obetydligt från den omgifvande marken, att jag trodde mig hafva skäl för det antagandet, att flera dylika grafvar kunde finnas i granskapet, ehuru ej märkbara ofvan jord. Jag började derför mina undersökningar derstädes och fick min aning bekräftad, i det jag påträffade flera grafvar med samma begrafningssätt.

Från denna ända af graffältet gick jag sedan uppåt.

År 1876, då jag undersökte graffältet i Kornett-skogen, öppnade jag äfven i graffältet vid Bläsnungs några grafvar, men