16,7 cm., bredd från ryggen till tandspetsarna 5 cm. Liksom på fig. 526 i Sv. forns. har äfven här ytterst vid båda ändarna lemnats ett 6 à 8 mm. bredt stycke, hvari inga tänder utskurits, utan blott antydts genom tvänne insänkta linier.
Om bronsbeslaget gör man sig lättast föreställning, om man tänker sig ett ändbeslag till knifskaft, som ofvanpå är kullrigt och undertill formadt i en skarp ås. Antagligen har det äfven i likhet med fig. 147 i Norske oldsager af O. Rygh haft en sådan bestämmelse, ehuruväl ingen knif påträffades. Baktill är beslaget försedt med en liten upphöjning. Tvänne isittande nitar qvarhålla en träbit, efter hvars form beslaget tätt sluter sig. Dimensioner 2 cm. × 1,3 cm. × 9 mm.
Bronsbrakteaten är mycket enkel, prydd endast med punkter, inslagna i koncentriska kretsar och deremellan punkter i triangelform. Hela diametern har varit något öfver 2 cm.
Afståndet mellan jerntenens sammanböjda ben är 3,2 cm., mellan dessas ytterligare mot hvarandra böjda ändar 2,7 cm.
Lerperlorna vexla till storleken mellan 4 och 9 mm. Fem äro ljusgula, en ljusröd, en mörkröd.
Af lerkärlet hittades endast en bit af dess nedre del med vidsittande fot, hvilken är starkt utsvängd. Spår efter dess behandling med fingrarna synas. Det är mycket hårdt brändt och godset tjockt. Kärlet har varit gjordt för hand eller, såsom krukmakarne säga: »tummadt».[1]
N:o 4. Litet röse, som ej syntes öfver marken mera än 1;
beläget invid 3. Här påträffades ett menniskoskelett, som i
likhet med de skelett här förut hittats låg på sjelfva hällbottnen
3,5 cm. under jordytan. Jordlagret var i allmänhet åt hela
denna trakt lika grundt. Skelettet låg i NO.—SV. + 10° N.—S.,
hufvudet åt norr, ansigtet vändt åt nordvest. Det hade blifvit
lagdt på högra sidan och hade knäna starkt böjda.
Hufvudskålen var krossad och insjunken, en mängd andra ben bräckta,
äfven lår- och armbenen, en följd af den ojemua hällbottnen,
på hvilken skelettet låg. Samma anmärkning gäller om de
- ↑ Kakelugnsmakarne Schultz och Lundberg i Skara hafva varit mig behjelpliga att bestämma, hvilka af kärlen gjorts med tillhjelp af skifva, och hvilka gjorts för hand utan hjelp af sådan. För vighetens skull begagnar jag mig i det följande af krukmakarnes termer derför: »drejade» och »tummade».
