tid blifvit påökad. De, hvilka ännu bestrida, att den förra perioden funnits och efterföljts af jernåldern, borde redan af detta och de liknande fynd, som annorstädes anträffats, öfvertygas om oriktigheten af sin åsigt.
Äfven vid Drafö i samma Ås socken har man i en stor, ensam liggande grafhög, kallad Räfvakullen, funnit ett kort bronssvärd, som enligt uppgift låg under flata stenar. Berättelsen om detta fynd är meddelad af komminister Palmgren, i hvilkens samling följande, i det på minnen af detta slag fattiga Vestbo härad funna fornsaker från bronsåldern förvaras: en skaftcelt lik fig. 117 i Sv. forns. från Vilstads s:n, en dylik skaftcelt från Bolmens strand i Dannäs s:n, en hålcelt från Torskinge s:n lik fig. 146 i Sv. forns. och en hålcelt lik fig. 147 i samma arbete.
I Mönsterås socken af Kalmar län, der godsegaren C. J. Ekerot år 1879 undersökte 6 stenrösen å Fälle egor[1] och i ett af dem fann en diademliknande halsprydnad af brons, har han åren 1880 och 1881 undersökt åtta rösen, belägna å Herrstorps, Habbestorps och Fälle egor. I ett röse vid Herrstorp fann han en 8 fot lång stenkista och i denna bitar af ett eller två bronsarmband m. m. I ett röse vid Habbestorp, å Johan Perssons egor, fann han år 1880 en 9,5 fot lång stenkista, och vid fortsatt undersökning hittade han år 1881 på bottnen af denna kista en afbruten bronskrok af samma form som Sv. forns. 106, men prydd med sex spiraler[2], samt en tjock, i kanterna knackad flintspån och en liten bit harts. Omedelbart utanför kistan låg ett stycke slagg. Den i detta röse funna kroken, den diademliknande prydnaden från röset vid Fälle och armbanden från det vid Herrstorp, hvilka saker nu förvaras i Statens Hist. Museum, visa, att alla tre grafvarna förskrifva sig från den äldre bronsåldern. — De öfriga år 1881 undersökta rösena innehöllo intet anmärkningsvärdt.
Bland de många ej i grafvar funna fornsaker från bronsåldern, om hvilka man under de två sistförflutna åren erhållit kännedom, kunna här endast följande omtalas.
