lerkärl. Den låg alldeles nere på hällbottnen, under det att krukbitarna på andra sidan lågo tätt uppe under jordytan.
Benkammen består af ett enda stycke och är af ungefär samma form som fig. 158 och 159 i Ryghs Norske oldsager, men proportionsvis högre samt har de yttre tänderna starkare utsvängda.[1] Det öfre halfcirkelformiga fältet har å båda sidorna varit prydt med inristade egendomliga sirater: längs kanterna halfcirklar med punkter i midten samt inuti halfcirklar och böjda linier, hvilka äro grupperade omkring ett treflikigt ornament, men dock ej bilda några ormslingor. På kammens ena sida är ornamenteringen väl bibehållen, på den andra skadad till följd deraf att en hit fallit bort. Af dess hela form med de utstående tänderna och dess prydliga sirater kan man vara frestad antaga, att den brukats såsom hårprydnad, ej som vanlig kam. Den är ganska tjock i ryggen eller 1 cm. och afsmalnar mot tandspetsarna, håller 5,4 cm. i höjd och 6,8 cm. i längd.
Lerkärlsbitarna hafva tillhört minst tvänne lerkärl, båda böjda vid buken i en rätlinig trubbig vinkel och försedda med vid öppning. Båda hafva äfven det gemensamt, att endast bukens öfra yta varit ornerad, ej den nedra. Å det ena kärlet bestå siraterna af snedt inristade streck på sjelfva bukåsen, derofvanför tvänne insänkta band, en rad inristade figurer liknande pilhullingar, ett nytt band och öfverst en dylik rad pilhullingar. Grepen, som längs hvardera sidan har tvänne insänkta jemnlöpande band, har antagligen tillhört detta kärl.
Det andra kärlet har närmast ofvanför bukens ås varit prydt med intryckta cirklar innehållande stjernhjulformiga figurer med böjda ändar.[2] Öfversta kanten af denna figur skäres af ett grundt band, ofvanför hvilket en rand af »pilhullingar» löper.
Båda kärlen hafva varit gjorda med tillhjelp af krukmakarskifva. De äro således enligt krukmakarterminologien »drejade» och synas hafva haft ungefär samma form som fig. 391 i Sv. forns.
- ↑ Ännu närmare liknar den fig. bb å pl. 1 i tredje häftet af Teckningar ur Svenska Statens Historiska Museum af Bror Emil Hildebrand och Hans Hildebrand.
- ↑ Jfr Månadsbladet 1876 fig. 8, och 1878 fig. 11, der dock cirkeln saknas, samt Foreningen til Norske fortidsmindes-merkers bevaring, Årsberetning för 1868, pl. 1 fig. 4. Ett likadant ornament, ehuru i vida större skala, förekommer på de märkliga bildstenarna från Havor i Habblingbo och Stenbro i Vestkinde, hvilka numera förvaras i Statens Historiska Museum.
