Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/35

Den här sidan har korrekturlästs
27
DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1880—1881.

Genom rektor Bruzelii bemedling erhöll Statens Historiska Museum år 1880 af Ystads Museum en skaftcelt med stora flikar (s. k. »skaftlappar»), som varit böjda om skaftet; den är i funnen Hammenhögs s:n, Ingelstads h:d, Skåne (St. M. 6680). En dylik celt, funnen vid Carlsborgs herregård i Skåne, lemnades till museet samma år af d:r Wittlock (St. M. 6677). Skaftcelter af denna typ — Madsen, Broncealderen, Suiter, pl. 22 fig. 15, 16 — äro sällsynta i Sverige. För ett par år sedan kände man blott en, den nyssnämnda från Carlsborg; nu äro utom denne och den från Hammenhög följande kända: 3 från Gladsax nära Simrishamn[1], 2 från Fredshög i Skytts h:d, Skåne[2], samt 1 från Köpings s:n på Öland, afbildad i Sv. Fornm. för:s tidskr., 4:e bandet, sid. 271. Således känner man nu 7 från Skåne och 1 från Öland. Dessutom fick Statens Historiska Museum år 1881 en dylik celt genom inköp af den förut omtalade Trägårdhska samlingen; fyndorten är ej känd, men sannolikt Kalmar län eller Skåne (St. M. 6819). I Danmark äro några skaftcelter af denna typ funna, och i norra Tyskland äro dylika celter vanliga.

År 1880 erhöll museet äfven ett bronssvärd af främmande typ, nämligen ett svärd med fäste af brons, likt Sv. forns. 158 (eller snarare fig. 62 å sid. 376 i 3:e delen af Antiqv. tidskr. f. Sverige); det hade för omkr. 20 år sedan hittats vid grundgräfning till en byggnad i Köpinge s:n, Gärds h:d, Skåne (St. M. 6497). Sedermera har museet

  1. Se Fornm.för:s tidskr., 4 sid. 168.
  2. Till detta fynd, beskrifvet af Bruzelius, Sv. fornl. 1 sid. 45, höra enligt meddelande af d:r Söderberg bitar af två celter af denna typ.