man, som under vikingatiden besökt Grekland. En förberedande berättelse om d:r Undsets granskning af runlejonet är intagen i Månadsbladet 1884, sid. 19 o. följ.
Om planen för det nya verk öfver Sveriges runskrifter, hvartill Vitterhets-Akademien anslagit medel af den Bergerska donationen, lemnas närmare redogörelse i Månadsbladet 1884, sid. 31—38, der äfven ett prof meddelas på de i etsning af artisten R. Haglund utförda afbildningar, som komma att pryda detta verk.
I sammanhang härmed bör nämnas, att Vitterhets Akademien beslutat bekosta en cementafgjutning af den märkliga Rökstenen i Östergötland, på hvilkens olika sidor Nordens längsta i sten ristade runinskrift läses[1]. Denna afgjutning, som skall få sin plats i Statens Historiska Museum, utföres af ingeniör A. Friberg, hvilken för några år sedan förskaffade samma museum en cementafgjutning af den ryktbara »Sigurdsristningen» på Ramsundsberget i Södermanland.
Af Svenska Fornminnesföreningen erhöll direktör Nordin, såsom redan är nämndt, år 1882 ett anslag för att undersöka en del af graffältet vid Bläsnungs i Vestkinde socken på Gotland.
På Göteborgs och Bohusläns Hushållningssällskaps bekostnad hafva under de nu i fråga varande åren följande forskningsresor företagits:
Doktor Ekhoff upprättade åren 1882 och 1883 en beskrifning öfver fornminnena i Orusts Östra och Vestra härad, som är tryckt i 3:dje bandet af Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia.
Licentiaten Boije granskade år 1883 alla Bohusläns nu kända runinskrifter, hvilka han sedan beskrifvit och afbildat i tredje bandet af nämnda Bidrag.
Amanuensen Gustafson upprättade år 1884 en beskrifning öfver fornlemningarna inom Sotenäs härad.
Pä bekostnad af de Skånska landskapens historiska och arkeologiska förening har docenten Söderberg år 1882, liksom några föregående år, undersökt grafhögar från bronsåldern i Skåne.
- ↑ Sophus Bugge i Antiqv. tidskr. f. Sv., 5:te delen; äfven omtalad i den illustrerade Sveriges historia, I sid. 356—358.
