Helsinglands Fornminnessällskap har fortsatt sin under många år pågående, synnerligen berömvärda verksamhet för upptecknandet och kartläggningen af provinsens fornlemningar från hednatiden. De flesta fornminnena finnas i kustsocknarna, och så godt som alla dessa socknar hafva nu genom sällskapets försorg blifvit noggrant undersökta och beskrifna. Kartor, upptagande alla deras nu kända fornlemningar, hafva öfverlemnats till Vitterhets-Akademien, i hvilkens arkiv de äro lätt tillgängliga för forskare.
Vitterhets-Akademien har under de nu i fråga varande åren meddelat tillstånd åt följande personer att på egen bekostnad undersöka fornlemningar:
godsegaren L. Arfvedson i Näshults socken, Södermanland;
häradshöfding A. F. Ekewall i Vesterbotten;
ingeniör O. Gumælius vid Rocklunda i Sköldinge socken i Södermanland (berättelse om undersökningen är införd i Månadsbladet 1883, sid. 122—124);
amanuensen Gustafson i Ärentuna socken, Uppland;
samt handlanden A. Lybeck å holmen Hareklätten i sjön Mjörn, Vestergötland.
En ny fornminnesförening har stiftats. Vid ett talrikt
besökt sammanträde å Rådhuset i Skellefteå den 10 november
1882 beslöts nämligen bildandet af en Fornminnesförening för
Vesterbotten. Stadgar antogos vid ett nytt sammanträde, den
9 januari 1883, och föreningen, som kallas Vesterbottens läns
Fornminnesförening valde till sin ordförande borgmästaren i
Skellefteå A. Hörnell, till vice ordförande provincialläkaren
doktor G. Geete, till sekreterare häradshöfding A. F. Ekewall, och
till kassaförvaltare bankkamreraren H. Hägerström. Föreningen
fick inom kort 206 ledamöter, af hvilka 45 äro ständiga
ledamöter.
Föreningens första omsorg har varit att i Skellefteå bilda ett museum till förvaringsrum för föremål, företrädesvis från Vesterbottens län, som äro af arkeologiskt eller etnografiskt intresse. Grunden härtill lades genom inköp af häradshöfding Ekewalls samling, hvartill snart kommo talrika gåfvor. Museet är en gång i veckan tillgängligt för besökande.
