fråga varande, hvilka hittats i grafhögar från den perioden[1], och att åkerbruk redan under stenåldern idkades i vissa andra delar af Europa, t. ex. i Schweiz, har man länge vetat. Åtskilliga omständigheter gjorde det ock sannolikt, att åkerbruket icke var helt och hållet okändt i Norden under stenåldern[2]; men vi hafva ej här den möjlighet att få direkta bevis derför, som de schweiziska pålbyggnaderna erbjuda, i hvilkas lemningar man flera gånger funnit säd. Ej heller kunna vi vänta att i vårt land få några upplysningar af de redskap, som användes för åkerns brukande på en tid, då man ännu ej lärt känna metaller; dessa redskap voro antingen af trä och hafva således ej kunnat trotsa årtusendena, eller ock voro de hackor och dylika verktyg af sten, hvilka vi ej förmå med visshet skilja från de öfriga stenverktygen. Det enda sätt, hvarpå vi kunde hoppas få ett direkt bevis för att säd funnits i Sverige under stenåldern, vore om vi funne en qvarn. Qvarnen var af sten och har således kunnat bevaras till våra dagar; den hade ock en form som, om än enkel, likväl kan med lätthet igenkännas. Genom fyndet af en sådan qvarn i högen vid Lundby torde vi nu hafva fått ett afgörande svar på den vigtiga frågan, huru gammalt åkerbruket är i Sverige.
Grafven vid Lund by är äfven i andra än nu nämnda afseenden märklig. Öfverst i den kammare, på hvars botten skeletten från stenåldern hvilade, fann jag några minnen från den yngre bronsåldern. På ett ställe låg en liten tång af brons samt några brända ben. På ett annat ställe, 5 fot från det förra, hittades en knif och en såg af brons; några ben märktes visserligen icke här, men det är mycket sannolikt, att äfven de båda sistnämnda bronserna lagts ned jemte brända ben, ehuru dessa, som legat utan något skydd, förstörts. Vi hafva således här säkert en, och troligen två grafvar från den yngre bronsåldern. Vid Lundby, såsom på några andra ställen[3], hade man under bronsåldern aflyftat en taksten på en grafkammare från stenåldern och öfverst i denna nedsatt de från bålet uppsamlade lemningarna af ett eller ett par brända lik.
