bronsnål af liknande typ, men dylika nålar äro funna på Bornholm och i andra delar af Danmark, samt i stort antal uti Tyskland[1].
Med kammarjunkaren Th. Carlheim-Gyllenskölds samling, som år 1881 inköptes för Statens Hist. Museum (n:o 6815), erhölls bland annat[2] öfre delen af en bronsdolk, funnen i Bleking och afbildad fig. 12; fästets form är mycket ovanlig, ytan grof och gropig.
Två större fynd från den yngre bronsåldern äro på de sista åren anträffade i norra delen af Kalmar län. Vid Rangelsbo i Locknevi s:n, Södra Tjust, hittades i ett stenröse, under odling, ett hängkärl, närmast likt Sv. forns. 248, och fyra spiralarmringar af brons; det förra nu i grefve Th. Bielkes saml. på Sturefors och en af de senare i jägmästaren E. G:son Hjorts saml. på Råstorp i Kisa[3]. — Det andra fyndet gjordes våren 1881 vid Fårhult i Gladhammars s:n, äfven i Södra Tjust: i en åker fann man här ett hängkärl, närmast likt Sv. forns. 248, och tre nålar med 3 stora runda skifvor, närmast lika Sv. forns. 218 (grefve Th. Bielkes saml.).
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 40 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf. Bildtext: Fig. 12. Bronsdolk. Bleking. 1⁄2. |
På Öland hittades år 1880 vid plöjning å egorna n:o 8 Karlevi i Vickleby s:n det korta bronssvärd af ovanlig typ, som är afbildadt fig. 5 å sid. 276 i 4:e bandet af Sv. Fornm. för:s tidskr. (St. M. 6748). — På samma ö hittades år 1881 vid dikesgräfning i Mörbylånga s:n en bronsdolk med ganska smal tånge jemte tre bitar af ett långt, smalt bronsrör, som varit prydt med vackra, meanderliknande sirater, sådana som ses på
- ↑ Vedel. Den ældre Jernalders Begravelser på Bornholm i Årböger f. nord. Oldkynd., 1872, pl. 1 fig. 3, jfr sid. 23; Madsen, Broncealderen, Suiter, pl. 27 fig. 10; Lindenschmit, Alterthümer unserer heidnischen Vorzeit I: 9, pl. 2 fig. 7. Jfr Undset, Jernalderens begyndelse i Nord-Europa pl. XII fig. 25, sid. 82; samt not 2) å 41 här nedan.
- ↑ Med samlingen följde ock det fynd från Båstad i Skåne, som är omtaladt i 3:e delen af Antiqv. tidskr. f. Sv., sid. 278, not 2; den runda skifvan har icke varit lock till någon bronsdosa.
- ↑ Sv. Fornm.för:s tidskr., 4:e bandet, sid. 261.