äro silfver. Fyndet är beskrifvet och den stora ringen afbildad i Månadsbladet 1884, sid. 1.
I samma härad har man äfven funnit: under plöjning vid Olofstorp i Hvalinge socken en ovanligt stor spjutspets af brons (St. M. 7141), och vid Apelvik i Träslöfs socken en ungefär lika stor spjutspets af brons samt bitar af en dylik (St. M. 7146).
I Bohuslän har man vid Apleröd i Ödsmåls socken, Inlands Nordre härad, funnit en halsring af brons lik fig. 229 i Sv. forns. (St. M. 6984).
I ett potatesland vid Känstorp i Spekeröds socken, nyssnämnda härad, har man för ett par år sedan hittat ett bronssvärd med tånge (St. M. 7305).
I en myr på Narfveröds egor i Myckleby socken på Orust hittades för några år sedan ett svärd af brons med smal klinga och kort, smal tånge, som är beskrifvet af d:r Ekhoff i Bohuslänska fornsaker, sid. 324 (St. M. 7082: 5).
På Hogens mark i Tegneby socken på Orust har man funnit båda halfvorna af en gjutform af täljsten för gjutning af hålcelter. Ena halfvan är afbildad fig. 202 i Bohuslänska fornsaker (St. M. 7082: 4). — Endast en gjutform från bronsåldern var förut känd från Bohuslän. Äfven denna är af sten, men afsedd för gjutning af fyra sågar. Den är funnen vid Täcklebo i Bottna socken, Qville härad, och afbildad fig. 163 i nyss anförda arbete.
I en mosse vid Heberg i Tegneby socken hittades år 1884 en halsring lik fig. 228 i Sv. forns., men tjockare, utan sirater på de smala ovalerna och på rundlarna (St. M. 7515).
I hafvet utanför Orust upptogs våren 1884 ett ovanligt stort och väl bevaradt bronssvärd. Det upptäcktes under fiske i Ellösefjorden vid kusten af Morlanda socken, der det stod upprätt på 2 famnars vatten; det var nedsjunket i gyttjan, så att endast fästet syntes öfver hafsbottnen. Svärdet, som är alldeles helt och rakt, liknar fig. 109 i Sv. forns., men flikarna å fästets nedre del äro hopvuxna, så att de bilda en ring; en grund skåra ses dock på det ställe, der flikarna skulle hafva mötts, om de varit fria. Svärdets hela längd, med fästet, är 1,15 meter (St. M. 7460).
D:r Ekhoff har vid genomforskandet af Orust åren 1882 och 1883 funnit ett stort antal af de för bronsåldern egendomliga, vanligen högt upp på bergen belägna rösena. Läget af hvarje
