sådant röse är angifvet på kartan A i hans utmärkta beskrifning öfver de fasta fornlemningarna på Orust, införd i 3:dje bandet af Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia.
Han omtalar der (sid. 181) en egendomlig anordning vid tvänne rösen på Eskekärrs egor, vid gränsen mellan Tegneby och Morlanda socknar. »De ligga», säger han, »omkring 100 fot från hvarandra på det jemna krönet af en temligen hög bergås. Mellan dem framgår en ganska djup, omkring 5 meter bred remna berget. Vägen från det ena röset till det andra är således ganska besvärlig, ehuru kort. Öfver remnan är emellertid lagd en med mycket arbete åstadkommen, omkring 0,80 m. bred bro eller vall af kullerstenar, på hvilken man ännu kan passera från ena sidan till den andra. Bron är nu något lägre än remnans sidokanter, men har, som de på ömse sidor om densamma liggande, nedfallna stenarna visa, förr varit högre än nu, troligen i jemnhöjd med bergets yta. Det finnes intet skäl att antaga, att bron blifvit lagd i senare tid. Den är utan tvifvel samtidig med rösena och anbringad i afsigt att förkorta vägen dem emellan.»
I likhet med Tjörn saknar Orust nästan helt och hållet hällristningar, hvilka deremot äro så vanliga i norra delen af Bohuslän. »Skälet», säger d:r Ekhoff (anf. arb., sid. 181), »hvarför sådana ej finnas på Orust och Tjörn, består i bergartens grofkorniga beskaffenhet, hvarigenom bergytorna blifva ojemna och skrofliga och derigenom mycket otjenliga att mottaga dylika teckningar. Samma skäl torde äfven förorsaka frånvaron af hällristningar i hela södra delen af Bohuslän. Hvad de nämnda öarna beträffar, skulle det vara förenadt med stor svårighet att på deras ojemna, skrofliga berghällar framställa de på hällristningarna förekommande större bilderna (skepp, menniskor, djur och vapen). Jemte dessa finnas emellertid på bergtaflorna mycket allmänt enklare tecken, hvilka med lätthet kunna anbringas äfven på mycket ojemna ytor. Sådana äro till exempel de små halfrunda fördjupningar, man gifvit namnet skålformiga hålor, och de s. k. fotsulorna, så benämnda på grund af deras likhet med spåret af en mensklig fot.» Dylika enkla tecken förekomma äfven på Orust. D:r Ekhoff har på 6 ställen funnit sådana inhuggna på fast häll.
