Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/407

73

DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.

Enligt de upplysningar om fyndförhållandena, som amanuensen Gustafson lyckades erhålla kort efter det fyndet gjordes, hade detta anträffats på ett ställe, der ett stenröse legat, från hvilket man i många år kört sten. Då den nu varande jordegaren beslöt att helt och hållet bortföra röset, var det enligt hans uppgift ett par alnar högt och ungefär 50 fot i genomskärning. Vid upptagandet af de sista stenarna, antagligen i rösets nordvestra kant och ungefär jemnhögt med jordytan, träffades hängkärlet, som låg upp- och nedvändt, under och mellan hufvudstora, runda gråstenar. Då det med jord betäckta kärlet såg ut som en sten, märktes det icke af arbetaren, förr än han träffat det med jernspettet och stött hål i dess botten. Under kärlet och inpackade deri lågo de öfriga bronserna; det var tydligen för att få rum i kärlet, som spännet och de flesta halsringarna sönderbrutits före nedläggandet. Inga flisor, inga på kant eller i någon märkbar ordning satta stenar funnos här;