Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/409

Den här sidan har korrekturlästs
75
DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.

Inom Svealand träffas arbeten från bronsåldern jemförelsevis sällan. Derför nämnas här alla de fynd af detta slag, som under de i fråga varande åren gjorts der eller blifvit kända.

Vid Ökna i Gellersta socken, Nerike, är en skaftcelt med låga kanter hittad (St. M. 7489). Det är anmärkningsvärdt, att skaftcelter af denna form, som tillhör bronsålderns äldsta period, några gånger träffats så långt upp i Sverige, som i Nerike och Mälarelandskapen.

I nordvestra Södermanland har man under arbetena för Hjelmarens sänkning hittat flera minnen från äldre tider, och bland dem äfven några från bronsåldern. Vid Hyndevad, på gränsen mellan Vester-Rekarna och Öster-Rekarna, hafva i Hjelmarens gamla utlopp följande bronssaker hittats nära hvarandra[1]: en skaftcelt närmast lik fig. 117 Sv. forns.; en hålcelt af samma typ som fig. 151 i Sv. forns.; en stor nål med öfre delen upprullad i en spiralskifva; samt en stor hake lik fig. 227 Worsaae’s Nordiske oldsager och fig. 32 å pl. 29 i Madsens Broncealderen, Suiter.

  1. Enligt benäget meddelande af friherre G. Djurklou.