eljes äro så vanliga i Norden, alldeles saknas här. Att döma efter närvaron af Torshammarna har skatten tillhört en hedning[1].
Föga mer än en månad före upptäckten af nyss nämnda skatt påträffades en annan, mindre silfverskatt i Skåne. Vid fällning af ett gammalt askträd å n:o 12 Östra Herrestad i Östra Herrestads socken, Ingelstads härad, fann man nämligen invid trädets rot och ungefär en fot under jordytan ett lerkärl, som innehöll ett präktigt, med upphöjda djurslingor, förgyllning och niello rikt prydt, treflikigt spänne, en snodd halsring, en liten ring, i hvilken 5 kedjestumpar hänga, en tacka, bitar af tenar m. m., samt 8 hela och 23 bitar af arabiska mynt, allt af silfver och vägande tillsammans 87 ort (St. M. 6998). Det yngsta myntet är prägladt år 921, hvarför denna skatt sannolikt blifvit nedgräfd något tidigare än den förra[2].
Vid plöjning af en till n:o 3 Hörup i Hörups socken och Ingelstads härad, Skåne, hörande åker, har man funnit en snodd halsring af silfver (St. M. 7174). Ringen, som nu är ofullständig, väger i sitt nuvarande skick 19 ort 55 korn.
En liten silfverskatt upptäcktes år 1883 under gräfning i en potatesåker, hörande till hemmanet Mölndal Trädgårdens egor i Fässbergs socken, Askims härad, Vestergötland, nära Göteborg. På ungefär en fots djup fann man här ett armband, en fingerring, 15 bitar af ett rundt spänne, af ringar m. m., samt 299 hela och 33 bitar af mynt, allt af silfver och vägande tillsammans 447 gram (1 skålp. 5 ort). Mynten äro tyska, anglosachsiska och danska från förra hälften af det 11:te århundradet (St. M. 7219). Fyndet är utförligt beskrifvet af riksantiqvarien H. Hildebrand i Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, 3:dje bandet, sid. 120—144.
Vid Ljungå i Hellesjö socken, Jemtland, har man funnit ett arabiskt silfvermynt, prägladt i Bagdad år 777—78 eft. Kr. (St. M. 7500).
I en till Lindby på Adelsö i Mälaren hörande åker har man funnit ändan af en tjock, slät ring, samt 2 hela och 6 bitar af
