hittat en böjd silfvertråd och 9 arabiska, tyska och anglosachsiska silfvermynt (St. M. 6951).
Vid Ringvide på Fårö är ett arabiskt silfvermynt funnet (St. M. 6953).
Vid Hejslunds i Hafdhems socken hittades våren 1882 en fingerring af guld af 1 ort 87 korns vigt, samt 2 präktiga armringar, 3 fingerringar, en hängprydnad och 17 perlor af silfver, 7 i silfver infattade bergkristaller och 4 mynt, vägande tillsammans 68 ort[1]. Af mynten äro ett byzantinskt och 3 arabiska, förgylda och försedda med öglor. Den lilla skatten, som anträffades vid nedmyllning af korn i en åker, hade tydligen legat i en kopparask, af hvilken bitar medföljde (St. M. 6996). Detta fynd tillhör visserligen tiden omkring år 1100 och är således något senare än de öfriga, men omtalas här i sammanhang med dem, emedan det i flera afseenden visar stor likhet med dem.
Vid Grausne i Stenkyrka socken fann man hösten 1882 två smärre runda prydnader, en i tre delar bruten, tjock armring, hälften af en dylik, en fingerring och 33 bitar af tenar m. m., samt 179 hela och 165 bitar af arabiska, 19 tyska och 1 anglosachsiskt mynt, det sistnämnda prägladt för Eadgar; allt af silfver och vägande något öfver 2 1⁄2 skålp. (St. M. 7063). Skatten anträffades i en åker, under potatesplockning[2]. Det yngsta österländska myntet är prägladt år 954—55 efter Kr., några vesterländska äro präglade efter år 962, men troligen intet af dem efter år 973. — Till detta fynd hör troligen ock en flätad halsring af silfver, vägande 15,9 ort och funnen i en till Grausne hörande åker (St. M. 7271).
Vid Pilgårds i Närs socken äro 33 arabiska, tyska, anglosachsiska m. fl. silfvermynt funna (St. M. 7070). De hittades år 1882 i en åker, der ett silfverfyud från samma tid och af 1 skålp. 66 orts vigt anträffades år 1874 (St. M. 5335).
Vid Majner i Boge socken har man under potatesupptagning funnit en spirallagd silfverten, som väger 1,74 ort (St. M. 7171).
Vid Kyrkljufves i Vänge socken har man i en åker funnit en tjock, öppen silfverarmring, vägande 45,4 ort (St. M. 7259).
