Throndhjems amt. Något mera än hälften af högen blef utgräfd år 1873. Här hittades åtskilliga klinknaglar, hvilka lågo i en rad, så att hittaren ansåg dem hafva suttit i den ena sidan af en båt. Jemte klinknaglarna, vid hvilka trä var fastrostadt, hittades äfven några spikar och jernbitar af okänd bestämmelse. Innanför lemningarna af båten träffades kol och aska samt stycken af ett svärd och en spjutspets, båda af jern, jemte delar af spjutskaftet, bitar troligen af ett svarfvadt träfat, en vågskål af brons, en vigt af bly, en glasperla, rester af tyg m. m. Dessa saker visa, att grafven förskrifver sig från den yngre jernåldern[1].
På många ställen både i Sverige och Norge har man dessutom
i högar från vikingatiden jemte brända ben funnit nitnaglar af
jern; stundom i stort antal, stundom endast några få. De äro af
samma form och storlek som de, hvilka användes till hopfogande
af skeppens bordsplankor. I många fall torde dessa nitnaglar
vara qvarlefvor efter en med den döde bränd, större eller mindre
farkost. I andra fall, då endast några få nitnaglar träffats i
grafven, äro de måhända ditlagda såsom representanter för ett
fartyg, då man ej hade råd, eller ej ville, uppoffra ett sådant åt
lågorna.
⁎
Nästan samtidigt med det här ofvan beskrifna
Lackalängafyndet gjordes i Norge ett liknande fynd, ehuru man icke med
säkerhet torde kunna säga, huruvida den döde der blifvit bränd
eller icke. Sannolikt har han dock jordats obränd[2]. Fyndet
anträffades i en stor hög, af 122 fots genomskärning, hvilken låg vid Söndre
Vold i Borre socken, sydöstra Norge, en half mil från Horten[3]
- ↑ Fyndet förvaras i Throndhjems Museum; Årsberetning for 1874 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring, sid. 47, 48.
- ↑ I Annaler for nordisk oldkyndighed og historie 1858. sid. 187, säges väl, att brända ben och aska hittats här, men i originalberättelsen nämnes intet derom. Visserligen omtalas det, att man i grafven funnit »en askekjedel af sammenklinkede jernplader», men detta är ett vanligt kokkärl af samma slag som de, hvilka upptagits ur många grafvar från ungefär samma tid: se t. ex. de här nedan omtalade fynden från Ultuna och Vendel.
- ↑ Detta fynd, som förvaras i Kristiania Museum, är beskrifvet af N. Nicolaysen i Årsberetning for I852 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring, sid. 25—32. De flesta i grafven funna sakerna äro afbildade i O. Ryghs Norske oldsager; se fig. 582.
