Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/50

Den här sidan har korrekturlästs
42
OSCAR MONTELIUS.

Den berättelse Nordin aflemnat om sina forskningar år 1880, då han uppmätte och beskref Gotlands fornborgar, är tryckt i Månadsbladet för 1881 (sid. 97—147).

Utom de fynd från jernålderns äldre del, som anträffats vid de nu omtalade undersökningarna, hafva äfven andra fynd från samma tid under de två sista åren gjorts på Gotland, dels i grafvar, dels annorstädes. Bland dem kunna här endast följande omnämnas: en präktig, 7 tum hög glasbägare med smala, upphöjda sirater, och ett bronsspänne likt Sv. forns. 328, funna för några år sedan, jemte två skelett, en benkam och »några förrostade jernspjut», i en stenkista vid Nygårds i Vesterhejde s:n och skänkta af brukspatron G. Benedicks till Statens Hist. Museum n:o (6504); handtaget till en romersk bronsskopa, som varit nästan alldeles lik Sv. forns. 376, och som är funnen i Alfva s:n (artisten Sörlings saml.); samt en halsring af silfver, lik Sv. forns. 348, men större, hvilken är hittad ensam i en åker vid Hafvor i Habblingbo s:n (St. M. 6751).

I Ödeshögs s:n, vestra Östergötland, har man funnit det tveeggade, sammanböjda jernsvärd och de två böjda spjutspetsar af jern, som äro afbildade fig. 22—24; de äro skänkta af grefve Th. Bielke till Statens Hist. Museum. Fyndomständigheterna äro ej kända; det säges endast, att sakerna äro funna »i jorden». Svärdet är i hög grad märkvärdigt genom den stämpel, som är inslagen på klingan, omedelbart nedanför fästet, och hvari tydligt läses det med romerska bokstäfver skrifna namnet MARCIM. Något svärd med