Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/505

Den här sidan har korrekturlästs
171
OM HÖGSÄTTNING I SKEPP UNDER VIKINGATIDEN.

för öfrigt betäckt med samma slags fina sand, hvaraf högen bestod. Vid dess hufvud hittades en oval spännbuckla af brons, vid bröstet låg ett »likarmadt» bronsspänne af samma slag som fig. 566 i Sv. forns., vid ansigtet en jernsax, en bronsnål med ring upptill, en »väfgrind» af hvalben, en väfsked af ben, en böjd knif, hvars blad varit inhöljdt i tyg, en »jernskål» (gryta?), m. m. Ur högen upptogos dessutom ännu en oval spännbuckla, 4 glasperlor, ett förgyldt bronsbeslag med »irska» ornament, en stekpanna af jern, 2 sländtrissor, m. m.


Vid Tunnol (Tönnel) i Bjugn prestegjeld, Söndre Trondhjems amt, genomgräfde adjunkt Karl Rygh år 1872 en rund grafhög, som låg nere vid sjöstranden. Högen, som höll 54 fot i genomskärning, bestod af sand, som var omgifven af en stenmur af temligen stor utsträckning. I en rad, ungefär efter midten, träffades klinknaglar i någorlunda regelmässig ordning och i en längd af omkring 8 fot. Något mer än 6 fot norr om denna rad sträckte sig en annan dylik. Mellan båda hittades en vågskål af brons samt två vigter af bly, allt liggande i ett mycket väl bevaradt bronsfodral. Vid den andra raden nitnaglar låg ett menniskoskelett med hufvudet mot vester; det var omgifvet af sten. En armring af silfver, af en enkel ten med smala, hopsnodda ändar, omgaf det ena lårbenshufvudet; då armbenen voro förtärda, har väl ringen under gräfningen, eller måhända derförut, glidit ned och dervid fått nämnda läge. Den är så trång, att ingen hand har kunnat gå igenom den; den är väl derför hopsnodd på sjelfva handleden. I närheten träffades en sköldbuckla af jern och något längre mot öster några stycken trä, som det synes af ek, temligen tjocka och med märken af tillhuggning; de hafva sannolikt hört till stäfven af en köl. Tillika upptogs här en märla af jern, lik fästet för ett vanligt båtroder. De i grafven funna föremålen äro af former välkända från den yngre jernåldern. Adjunkt Rygh slutar beskrifningen af fyndet med den anmärkningen, att det synes vara otvifvelaktigt, att liket varit nedlagdt i en af högen täckt båt, af hvilken de regelbundet liggande klinknaglarna äro lemningar[1].

  1. Fyndet, som förvaras i Throndhjems Museum, är beskrifvet af K. Rygh i Årsberetning for 1872 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring, sid. 36 och 61.