en gryta af sten, som haft jernhank och som på utsidan var sotig. Närmare högens kant lågo två ovala spännbucklor af brons, främre delen af ett tveeggadt jernsvärd, 4 perlor af glas och en af bernsten m. m.[1]
⁎
Ett bland de märkligaste fynd af högsatta skepp, som
någonsin anträffats, gjordes år 1867 i en stor, rund grafhög vid
Haugen i Tune prestegjeld, Smålenenes amt, icke långt från
Sarpsborg[2]. Högen låg på en backe, omkring 600 meter från Visterflö,
en af Glommens armar; den var ungefär 8 meter (26 fot) hög
och 2—300 steg i omkrets. Det var en allmän sägen i bygden,
att högen innehöll ett fartyg. Möjligen har man vid en tidigare
gräfning funnit, att så var förhållandet; man vet nämligen, att i
början af förra århundradet en sådan gräfning företagits, ehuru
den snart afbrutits. Då högen nu, år 1867, utgräfdes, träffade
man verkligen i densamma ett ännu till stor del väl bevaradt
fartyg, som stod på rätt köl på högens botten i riktning
NNV.—SSO. Högens nedre del bestod af styf blålera, och det var denna
som hade så väl bevarat fartyget. Högens öfre del bestod
deremot af sand och jord, hvarför också de delar af fartyget, som
varit omgifna deraf, blifvit helt och hållet förtärda. Vid stäfvarna
var båten mest skadad, under det att midskepps blott ett eller
två bord torde fattas. Fartyget är klinkbygdt, med nitnaglar af
jern, som ännu äro hela och göra tjenst. Det är nästan helt och
hållet af ek; blott spanten och de tränaglar, som på några ställen
användts, äro af furu. Kölens längd är 14 meter (47 svenska fot),
men från stäf till stäf har båten nog mätt 22—23 meter (74—77,5
fot); bredden har midskepps varit minst 4,5 meter (15 fot).
Höjden har deremot icke varit betydlig, utan båten har varit
märkligt låg och flat. Stäfvarna hafva utan tvifvel, så vidt man af
lemningarna kan se, haft ungetär samma form som på de
nuvarande nordlandsbåtarna: temligen långt utskjutande och lika vid
båda ändar. Spanten äro 13 och hafva varit fästade vid borden
- ↑ Fyndet förvaras i Throndhjems Museum. K. Rygh, Faste fornlevninger og oldsagfund i Nordre og Söndre Throndhjems amter, sid. 134; jfr Årsberetning for 1873 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring sid. 17.
- ↑ Undset, Universitetets Samling af nordiske oldsager (Kristiania 1878), sid. 90—92.
