Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/517

Den här sidan har korrekturlästs
183
OM HÖGSÄTTNING I SKEPP UNDER VIKINGATIDEN.

förhållandet så ofta hafva varit i Skandinavien. I de båda sist omtalade grafvarna på Westray hade den döde begrafts obränd; troligen hade detta varit fallet äfven i den tredje grafven. Ur alla tre grafvarna upptogos stycken af trä med isittande klinknaglar, hvilkas storlek och form göra det otvifvelaktigt, att de hört till ett fartyg. Om fartygens storlek kan ingen upplysning gifvas, men åtminstone ett af dem har varit af ek.


⁎              ⁎


Vi se af de många nu anförda fynden, huru allmänt det i fråga varande begrafningsskicket varit under vikingatiden, antingen den döde jordats obränd eller blifvit bränd. I det förra fallet lades han vanligen uti den likaledes obrända farkosten; någon gång synes han — att döma af de sid. 172 och 173 omtalade norska fynden — hafva lagts under en omhvälfd båt. Blef den döde deremot bränd, så nedlades antingen de från bålet hopsamlade benen i ett obrändt fartyg, eller ock brändes detta med liket, hvarefter föga mer än klinknaglarna, eller några af dem, kunde jemte benen nedläggas i grafven. Att man måhända ofta i grafven lagt endast några få klinknaglar såsom ett minne eller en symbol af fartyget, är redan nämndt (sid. 164).

Vi känna visserligen nu ett mycket stort antal grafvar som inneslutit farkoster, men vi kunna med säkerhet antaga, att detta antal skulle hafva varit mycket större, om alla hittills påträffade grafvar undersökts med tillbörlig noggrannhet och sakkännedom. Om ej doktor Stolpe undersökt Vendelgrafvarna, om ej docenten Söderberg genomgräft högen vid Karlevi, om ej de i det föregående omtalade norska fornforskare åt vetenskapen räddat så många af de märkliga från Norge kända skeppsfynden, så hade vi utan tvifvel i afseende på de flesta grafvar af nu i fråga varande slag icke haft någon aning om att de inneslutit fartyg, eller vi hade åtminstone icke kunnat bevisa det.

De flesta nu kända fynden af högsatta farkoster äro gjorda i Nordlands, Nordre och Söndre Throndhjems samt Romsdals amter i Norge, men dessa farkoster hafva i allmänhet varit smärre, som ej kunna göra anspråk på annan benämning än båtar. Större hafva deremot de fartyg varit, som anträffats i trakten kring Kristianiatjorden. Det som låg i Borrehögen har liksom de, hvilka upptagits ur Tune- och Gokstad-högarna, varit af det slag, som