Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/533

Den här sidan har korrekturlästs
199
OM VÄLGÖRENHET UNDER MEDELTIDEN.

hospitalen, som från kringliggande områden erhöllo fromma gåfvor, utsugna. Det hände ock, att centralmyndigheten ville tillmäta sig i fråga om förvaltningen af de enskilda stiftelserna större myndighet än som för dessa stiftelser var god — säkert är att man mången gång i den enskilda stiftelsen drefs till opposition mot centralstyrelsen. Äfven inom detta område funnos således krafter, som ledde till förfall.

Med tiden uppstod emellertid en tredje grupp af hospital, bildade af städernas styrelser. I staden behöfdes ock bättre än annorstädes vårdanstalter. I medelpunkterna för handeln och handtverket var antalet af dem, som behöfde hjelp, synnerligen stort, och till staden strömmade äfven främlingar, som der hoppades finna af den kristliga barmhertigheten hjelp mot sina plågor och underhåll. Så snart städerna började uppblomstra, visade sig ock i dem öfverallt den vackraste ifver att sörja för de lidande. I hvarje stad af någon betydelse funnos gemenligen tvänne anstalter, den ena för sjuka och orkeslösa i allmänhet, den andra för de fattiga. I Tyskland, för hvilkas städer urkunderna äro talrikare än hos oss, kunna vi följa dessa anstalter tillbaka till långt ned i 1200-talet. I Greifswald, som anlades år 1241, omtalas redan år 1261 ett Helgeandshus. Från Sverige kan anföras ett liknande exempel. När k. Magnus Ladulås år 1286 gaf grund till den hel. Claras kloster, som han ämnade uppföra, togs, med vederbörligt tillstånd, dertill en plats, å hvilken hade legat ett xenodochium d. v. s. ett hus för mottagande af främlingar. Dessa hus plägade samtidigt vara sjukvårdsanstalter, och att så var händelsen äfven i detta fall framgår af tillägget leprosorum d. v. s. detta främlingshus var afsedt till vårdanstalt för spetälska. Denna var således anlagd före år 1286 och har således troligen kommit till stånd ej långt efter Stockholms grundläggning.

Att de svenska städerna voro väl försedda med sjukvårdsanstalter framgår af följande uppgifter, som jag hemtat från Styffes Skandinavien under unionstiden.

Viborg: hospital.
Borgå: ?
Raumo: ?
Ulfsby: ?
Nådendal: ?
Åbo: Helgeandshus, Göranshospital.
Gefle: ?
Östhammar-Öregrund ?
Enköping: hospital.