derför ej genom sin bestämmelse, utan endast genom sin form skilda från kyrkorna af den vanliga formen. Något skäl bör man väl emellertid hafva haft för den runda grundformen, och detta skäl torde icke vara så svårt att finna, men det är ingalunda af kyrklig natur. Inom församlingen på landet var kyrkan den solidaste byggnaden, och under en tid, då bygden alltför ofta hemsöktes af ofrid, var det af stor vigt, att kyrkan var fast, ty man kunde i henne för sig och sitt finna ett skydd för en härjande fiende. Att kyrkorna fingo tjena som försvarsverk är höjdt öfver allt tvifvel, och man var tydligen, vid kyrkornas uppförande, angelägen om att göra dem för sådant ändamål användbara. Någon bättre form kunde man då icke få än den runda. Hade kyrkan en fyrsidig grundplan, kunde alltid den anfallande fienden söka skydd bakom ett hörn, under det de, som anföllo en rundkyrka, ingenstädes funno ett skydd för de försvarandes kastvapen. Denna tolkning bekräftas deraf, att de flesta rundkyrkorna förekomma i kusttrakter, hvilka voro mera än det inre liggande landet utsatta för hemsökelser.
Helgeandskyrkan i Visby har en åttsidig grundform och flere hörn. Hon lämpade sig således icke lika väl till försvar som rundkyrkorna och har helt visst ej heller haft någon dylik bestämmelse. I det af murar omgifna Visby behöfde man icke några särskilda försvarsåtgärder. Vid valet af åttkanten såsom bestämmande för grundplanen måste man här hafva varit ledd af någon annan bevekelsegrund. Vi hafva helt visst att söka denna deri, att man öfverallt gerna använde den runda eller mångkantiga grundformen för mindre kyrkliga anläggningar, såsom nyss sades, för dopkapell, men äfven för grafkapell och de kapell, som anlades i borgar. Särskildt de senare äro ofta fördelade i två våningar, den ena bestämd för husbondefolket, den andra för tjenarne. Men äfven i andra kapell finna vi i utlandet samma fördelning. Jag vill särskildt nämna kapellen vid Hardehausen i Westfalen, emedan, om jag icke misstager mig, en viss frändskap förekommer mellan den westfaliska och den gotländska konsten. Den första våningen i det dervarande kapellet har qvadratisk grundplan, den öfre har deremot en åttkantig och stiger hvar och en af de åtta sidorna upp i en gafvel.
Helgeandskyrkan i Visby har så pass stora mått, att man hellre kallar henne kyrka än kapell. Att man det oaktadt för
