henne valt den grundform, som tillkommer kapell snarare än kyrkor, beror helt visst derpå, att i hospitalen, hvilka icke utgjorde medelpunkten for någon församling, det icke gerna kom i fråga att anlägga annat än kapell. Mångenstädes visade prester skapet ovilja till och med mot hospitalskapellen, emedan gudstjensten i dem lockade till upplösning af sockenbandet. Helgeandshuset i Visby måtte hafva varit synnerligen rikt och dess kapell gjordes derför stort som en kyrka och rikt utstyrdt.
Då jag icke kan uppvisa, huru de svenska Helgeandshusen och andra liknande hospitalsinrättningar voro anlagda, vill jag, för att gifva någon ersättning, här införa en planritning af Helgeandshuset i Lybeck, hvilket ännu i dag användes som en försörjningsanstalt. Utmed gatan ligger ett af sex hvalf täckt kapell, från hvilket man genom tvänne dörrar träder in i en 280 fot lång, fordom hvälfd sal, i hvilken för närvarande äro uppförde i rader träkammare, som äro upplåtna åt de olika hjonen. I norr tillstöter en gård omgifven af en korsgång med bostads- och sjukrum, i söder ligger arkivet, ett fyrkantigt rum i gotisk stil, herrestugan och en gård med smärre bostadsrum.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 538 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf. Bildtext: Plan af Helgeandshuset i Lybeck. |
Till förmån för renligheten sökte man gerna för hospitalen läge med rinnande vatten. Så gjorde man åtminstone i Stockholm och Upsala vid anläggandet at Helgeandshusen.
Om det senare, äfven kalladt »Guds hus» (Domus dei), hafva vi närmare upplysningar från dess äldsta tid. Flera fromma menniskor, som med grämelse sågo, huru fattiga menniskor af brist på herberge, fröso ihjäl i det fria eller dogo ute på gator och torg, sköto tillsammans penningar för att bereda dem ett tillhåll.
