men man fick kring kyrkan utsätta skålar, för att förbigående skulle i dem nedlägga frivilliga bidrag.
Allt som testamenterades i reda penningar, guld eller silfver, skulle användas till kyrkans byggnad och utsirande, men man hade rätt att lemna gåfvor till viss i hospitalet intagen person. Gåfvor af lifsförnödenheter, gång- och sängkläder delades mellan hjonen, hvilka borde, efter måttet af sina krafter, deltaga i de inom inrättningen förekommande arbetena.
Hvart hjon erhöll dagligen två bröd af väl renadt kornmjöl, vid större fester två kornbröd och ett rågbröd. Voro hjonen tio, erhöllo de alla tillsammans en half tunna dricka, voro de flera än tio men färre än tjugo, en hel tunna. I hvar vecka, fastlagstiden undantagen, erhöll hvart hjon en mark smör. Voro hjonen tio, lemnades dem i veckan ett halft pund fläsk och halftannat pund rökt oxkött; voro hjonen flere, ökades kosten efter syslomannens ompröfning. Hjonen fingo äfven mjölk, ljustalg och salt.
När fasta skulle hållas, erhöll hvart hjon ett rågbröd, ett kornbröd och två sillar. För den stora fastlagen erhöllo alla hjonen, derest de voro åtta, en half centner torsk, en half centner torra gäddor, ett spann ärter och två rökta laxar. Var antalet större eller voro några af hjonen så svaga, att deras helsotillstånd kräfde förbättrad kost, egde syslomannen att vidtaga nödiga anordningar[1].
I november fick hvart hjon åtta alnar kläde, vid jul och midsommar ett par skor.
Vid Mårtensmessan skulle stadgarne uppläsas för hjonen. Syslomannen, som skulle vara prest, var skyldig att, när så fordrades, för sin förvaltning redovisa inför erkebiskop och domkapitel.
De för spetälske afsedda hospitalen måste, såsom redan blifvit antydt, vara på särskildt sätt anordnade, i följd af den smittsamhet, som vidlådde den gräsliga sjukdomen. I följd af denna vågade man icke anlägga spetälskehuset inom staden, utan det uppfördes utanför murarne, dock ej så synnerligen långt bort. Stockholms hospital för spetälske låg afsides på norrmalm, jag kan dock icke med säkerhet uppgifva hvar. Om Visbyhospitalets
- ↑ Sill, som gafs de sjuka i Enköpings hospital, ansågs annars vara skadlig för spetälska.
