Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/568

Den här sidan har korrekturlästs
234
P. OLSSON.

6) Två armringar flätade af flera fina koppartrådar. De kunna icke öppnas, utan äro på smalaste stället omlindade med flera hvarf koppartråd, för att de hopflätade trådarna skola hållas qvar i sitt läge. De hafva tydligen varit ämnade att bäras om handleden. Yttre diametern är 75 mm., tjockleken 5 mm., trådarnas tjocklek 1 mm.

Vid mitt besök erhöllos ytterligare:

7) Tre nycklar af jern, alldeles liknande fig. 459 i Ryghs Norske oldsager (jfr. fig. 498 i Sv. forns.), med undantag deraf att de hafva hvardera endast två taggar i axet. Längden 107—132 mm. De passa icke till samma hänglås och hafva medelst öglorna upptill varit hängande på en jernring, hvilket bevisas deraf att i öglan af den ena nyckeln ett stycke jerntråd ännu sitter qvar. Nycklarna, som äro väl bibehållna, sakna prydnader.

8) Ett arbetadt benstycke, som utgjort ett af sidostyckena till en benkam. Fragmentet, som närmast har formen af ett cirkelsegment, är på yttre sidan och på den afrundade öfverkanten prydt med inristade ornament af dels räta parallela linier, dels med öfverkanten jemnlöpande linier, dels ock slutligen med cirkelbågar, hvilka i allmänhet äro ordnade i rader, så att de bilda vågformiga linier. Medelpunkten till cirkelbågen är alltid utmärkt genom en fördjupning, tydligen ett märke efter verktyget, medelst hvilket bågen inristades. Inga fullständiga cirklar äro inristade. Stycket är genomborradt af fyra hål, utvisande platserna för de metallnaglar, som sammanhållit kammens sidostycken med midtelstycket. Fragmentets längd är 80 mm., men kammen har varit längre och högre; den har brustit vid de nedre hålen.

9) Flera obrända djurben samt några tänder, sannolikt hästtänder.

Af de funna sakerna synes man kunna sluta till, att det är två qvinnor, som blifvit begrafna i röset. Att grafvarna äro från den yngre jernåldern, eller vikingatiden, är tydligt.

Något öster om det raserade grafröset finnes på samma egor ett alldeles likadant grafröse, inklämdt mellan en smedja och en badstuga, hvilken senare till en stor del är bygd i röset, som dervid genom gräfning blifvit skadadt; dock hade man då icke anträffat några fornsaker, emedan rösets mera centrala delar förblifvit orörda. Ännu ett tredje röse, något mindre men ganska högt, hvilket ligger på samma egor, men något mera åt öster, torde vara ett grafröse.