Grafundersökningar på Björkö i Mälaren år 1881.
Af
Hjalmar Stolpe.
Sedan K. Vetenskaps-Akademien, på grund af den
vetenskapliga resa i utlandet, som det ålåg mig att utföra under åren
1880 och 1881, beviljat mig tillstånd att för år 1880 inställa
undersökningarna på Björkö, fortsattes dessa arbeten sommaren
och hösten 1881 med det för 1880 beviljade anslaget.
Undersökningen gälde i främsta rummet den återstående delen af det graffält, som sträcker sig på östra sidan om den s. k. »Bysta’n», och som vid gräfningarna 1879 visat sig vara så gifvande[1]. Äfven nu ådagalades, att de delar af graffältet, som ligga närmast intill den vall, hvilken mot öster begränsar den gamla stadstomten, »Bysta’n», voro de tacksammaste, i det de såväl närmast utom, som äfven innanför och i sjelfva vallen hyste ett betydligt antal grafvar med obrändt lik. Ju längre deremot man aflägsnar sig österut och norrut från vallen, desto sällsyntare blifva dessa om kristendomens insteg erinrande grafvar och ersättas af grafhögar, som uteslutande visa det för närmast liggande hedna tid vanliga begrafningssättet: likbränning. Dermed vare dock ej sagdt, att inga grafvar med brändt lik förekomma, eller åtminstone förekommit, närmast vallen. Tvärtom hafva, jag kan med fog säga, alla de ända intill vallen gående grafhögarne ursprungligen innehållet brända lik, hvilka småningom fått lemna rum för de kristna lik, dem man, utan
- ↑ Jfr d:r Montelii utdrag ur min till K. Vet.-Akademien afgifna arbetsberättelse för sagda år, i Sv. Fornminnesfören. tidskr., 4:e bandet, sid. 176 ff.
