Grafvarna å detta fält äro till större delen markerade genom fyrkantiga stensättningar, vanligen i form af en qvadrat, delad i två hälfter. Vid gräfningar inom sådana stensättningar träffades vanligen en grund graf i riktning V.—Ö., stundom med, stundom utan spikad kista. Af fornsaker innehöllo dessa grafvar på sin höjd en liten knif, ibland alls intet. I hvad förhållande dessa grafvar, och de med dem likartade å graffältet Grindsbacka stå till de stora graffälten med rikt utrustade grafvar, är mig ännu, af brist på karakteristiska fynd, ej möjligt att afgöra. En gång har jag uttalat den förmodan, att dessa afsides liggande grafplatser med sina torftiga fynd möjligen kunde varit afsedda för trälar. Jag framställer nu, naturligtvis med all reservation, en annan förslagsmening, att de kunna tillhöra en mera framskriden tid, då kristendomen hunnit slå så djupa rötter, att det från hedendomen ärfda bruket att utrusta liken med alla de prydnader och redskap, de aflidne i lifstiden begagnat, hunnit försvinna. Enda återstoden af dessa hedniska sedvänjor skulle då spåras i den nästan ständigt förekommande jernknifven, hvars särskilda vara att skydda den döde mot onda inflytelser uppgift skulle vara att skyddda den döde mot onda inflytelser från andeverlden, en föreställning om stålets egenskap, hvilken, såsom bekant, fortlefver ända in i vår tid. Huru härmed än må vara, så torftiga dessa hittills allt för förbisedda grafvar än äro, framställa de ett vigtigt spörsmål, som blott genom fortsatta undersökningar såväl på Björkö som annorstädes kan besvaras. Kanske ligger svaret gömdt i det ganska vidsträckta graffält af samma slag, som jag förliden sommar upptäckte en tätt igenvuxen hassellund å Adelsö, alldeles midt emot Björkö.
Af hvad jag i denna korta berättelse anfört, framgår, att undersökningarna å Björkö år 1881 varit fullt ut så gynnade af framgång, som något annat af de tio år jag åt dem fått egna min verksamhet. Men det framgår äfven, att ännu mycket återstår att undersöka, innan ön eller dess närmaste omgifningar lemnat svar på alla de frågor, som till stor del genom just dessa undersökningar framkallats. Att begära något nytt personligt statsanslag för undersökningarnas fortsättande är ej min afsigt; det vore numera af flere skäl olämpligt. Men klart är dock, att utforskningen af de hemligheter, ön fortfarande gömmer, ej får afstanna, och att äfven i den fordom så betydande stadens omnejd, såväl på närmaste öar, som på fastlandet, undersökningar
