Om några fornminnen från Jemtland och Ångermanland.
Af
P. Olsson.
Sedan jag i denna tidskrift (3:e bandet sid. 292) meddelade
några upplysningar om jemtländska fornsaker, hafva ytterligare
några fynd af sådana kommit till min kännedom, hvilka här
skola omnämnas och, då sådant är möjligt, i korthet beskrifvas.
Jag begagnar tillfället att äfven omtala ett par märkliga
fornsaker från Ångermanland.
Såsom ett tillägg till nyssnämnda uppsats må nämnas, att de der omtalade sakerna från Hammerdal, en jernyxa och ett bronsspänne, sedermera blifvit skänkta till Östersunds läroverks samling, att stenyxan n:o a 10 troligen är densamma, som omtalas i tillägget, och att spjutspetsen n:o b 13 är identisk med den i tillägget behandlade.
Denna spjutspets liknar mest fig. 69 i Månadsbladet 1874, men saknar längsfåror på tången, hvars längd är 90 mm., bredd 38—19 mm., och som jemnt afsmalnar nedåt och har plana sidokanter. I nedre ändan är en obetydlig urgröpning. Vapnets största tjocklek är 9 mm.
Af skifferlansen från Berge i Offerdal n:o b 11 felas öfre hälften. Längden är nu 160 mm. (hvaraf tången upptager omkring 70), bredden 45 och tjockleken 9 mm. Tången är vid nedre ändan något bredare än på midten, dess sidokanter öfverallt afrundade.
Spjutspetsen från Ström n:o b 12, som är funnen under plöjning år 1876 på Svartön nära kyrkan, är af ljus blåaktig skiffer,
