omkring 15 cm. lång och 4 cm. bred, med största bredden nära nedre ändan, utan mothakar eller skåror nedtill.
I Ångermanland äro följande förut ej kända fynd från den skandinaviska stenåldern gjorda[1]:
1. En dolk af flinta, lik Sv. forns. 56, hittades på 1840-talet i Bodens socken af norra Ångermanland, enligt meddelande af skollärare A. P. Sundqvist i Sundsvall, hvilken såg den. Ovisst är, huruvida den ännu förvaras.
2. En stenhammare(?) af egendomlig form är år 1875, under dikning, funnen i en myr, tillhörande gården södra Moflo i Lidens socken, omkring 1000 fot från Fjällsjöelfven, en biflod till Ångermanelfven, och af jägmästaren E. Gyllenhammar å Norderön skänkt till Östersunds läroverks samling. På samma ställe nere i leran hittades ett stycke talk (liknande ett trästycke), som möjligen är bearbetadt af menniskor, och äfven öfverlemnades till samlingen. En mängd stenflisor skola äfven förekomma på detta ställe, hvilket kunde häntyda på en verkstad för stenredskap på platsen.
Den s. k. hammaren är af en tung, porfyrartad, mörkgrå stenart, väl slipad och af en ovanlig form. I ena ändan är han starkt konvex, halft ellipsoidisk och slipad, dess andra ända är elliptisk, nästan platt (blott svagt konvex) och oslipad. Rundt omkring stenen något ofvanför midten är en 30 à 40 mm. bred och högst 6 mm. djup rännformig fördjupning inknackad[2]. Att ett par flisor vid ena kanten af den elliptiska ytan lossnat och affallit, tyckes häntyda på denna ytas användning såsom hammare eller klubba. Redskapets längd från den konvexa ändan till den elliptiska ytan är 115 mm., dess öfriga båda dimensioner äro vid den elliptiska ändan 95 och 62 mm. och på det bredaste stället närmare rännan 105 och 62 mm.
- ↑ Se äfven sid. 12 och 15 här ofvan.
- ↑ Jfr Nilsson, Stenåldern 1:a uppl., pl. VII tig. 89, och Montelius, Bohuslänska fornsaker, sid. 244, der äfven en dylik hammare i skaft från norra Asien är afbildad. En liknande stenhammare från Skogs s:n, Ångermanland, omtalas här ofvan sid. 12.
