af K. Rygh i Aarsberetning for 1875 fra Videnskabsselskabets Oldsagssamling i Throndhjem (Throndhjem, 1876), sid. 8.
16. En spjutspets af ljusbrun skiffer, hvars främsta del saknas, är för ett par år sedan vid gräfning af en källare funnen på en alns djup under en torpstuga, belägen på ett berg i Wiken, Hammerdals socken, och skänktes 1882 till Östersunds läroverks samling af lärjungen A. J. Jonsson. Nedanför det branta berget ligger en sjö. Spjutspetsen, som vid upptagandet blef bruten i tre delar, är på båda sidor ryggad, afsmalnar småningom framåt såsom fig. 69 i Månadsbl. 1874, saknar mothakar och har en 60 mm. lång tånge. Denna är jemnbred, på båda sidor ryggad och har tvära sidokanter, är alltså i genomskärning sexsidig. Hela spjutspetsen torde hafva varit omkring 220 mm., fragmentets längd är 165, största bredden 29, tjockleken 8 mm., tångens bredd 21 mm.
Från yngre jernåldern i Jemtland äro med all sannolikhet:
20. En jernyxa, funnen i en åker i Gisselås i Hammerdals socken och år 1880 skänkt till Östersunds läroverk. Hon liknar den här ofvan omnämnda yxan från Hammerdal och Sv. forns. 484, men har dubbelt större yxhammare och är dubbelt tjockare samt har vida kortare egg. Hon är väl bibehållen, men eggen har nyligen blifvit slipad. Längd 120 mm., bredd vid eggen 70, tjocklek nedom skafthålet 27, banens längd 40 mm.; motsvarande mått hos yxan från Hammerdal äro 135, 105, 15 och 25 mm.
21. En spjutspets af jern med rund holk, temligen lik Sv. forns. 499, dock med största bredden högre upp, fanns förliden höst i en grustägt för jernvägen vid Sem i Ås socken, omkring fem fot under jordytan, i lera bredvid ett menniskoskelett, hvaraf underkäken och större delen af hufvudskålen hade bäst bibehållit sig. Yttersta spetsen är afbruten och holken delvis förrostad. Längd 220, bredd 25 mm. Tillhör läroverkets samling.
22. Ett tveeggadt jernsvärd, år 1878 funnet, vid odling 1⁄2 fot under jordytan på släta marken, vid Håst å Norderön i Storsjön af Nils Jonsson i Westanede å Norderön, förevisades mig
