eller mångsidiga beslag, som på vissa mellanrum varit anbragta och visa ornament med blandning af djur- och växtmotiv. Slutligen förekomma ändskoningar till den nedhängande remmen, hvilka skoningar gjordes temligen långa, så att de genom sin tyngd skulle gifva detta rika stycke af bältet stadga. Äfven dessa beslag äro ornerade, med helgonbilder o. s. v. Som dessa ändbeslag äro två, hvarandra temligen lika, måste i fyndet hafva funnits två bälten af enahanda beskaffenhet.
Af det tredje bältet finnes allenast ett stycke, nämligen spännet med dertill hörande beslagstycke. Väl må man vid anblicken af detta klaga deröfver, att vi i fyndet hafva allenast ett fragment, då detta förråder en underbar fulländning i arbete. Såväl å framsidan af sjelfva spännet, d. v. s. framsidan af spännets böjda del, som å spännets bihang förekomma grupper af personer, utförda med den fina smak och stora täckhet, som utmärka 1300-talets alster. Måhända har den öfriga delen af bältet icke varit på samma sätt utstyrd, måhända har icke mera af bältet än detta stycke blifvit nedlagdt i det skrin, hvars innehåll här sysselsatt oss. Af sjelfva skrinet äro allenast enstaka jernbeslag i behåll.
Skola vi summera ihop de vigtigaste lärdomar, som detta fynd gifver oss, torde de enklast kunna framställas på följande sätt.
Under medeltiden fanns en mycket stor färdighet i tekniskt afseende, så snart det var fråga om behandling af metallerna, samt derjemte en klart och bestämdt utpräglad smak, hvilken icke, som vår tids, förråder något famlande efter motiv, — eller, med andra ord, af medeltidens konstslöjdalster hafva vi ganska mycket att lära.
Den skicklighet i arbete, som utmärker medeltiden, saknades ej heller i Norden, hvarest för öfrigt traditionel skicklighet fanns, ärfd från den hedna tiden. Under denna var handverket allmän egendom och arbetsskickligheten var derför, i jemförelse med nutidens förhållanden, allmänt spridd. Det hade då varit mer än underbart, om medeltiden, sedan arbetet samlats inom städerna på några få händer, skulle hafva visat sig i detta afseende underlägsen.
Sverige, fjärran liggande, stod dock i sådan förbindelse med utlandet, att aflägsna lands dyrbarheter funno väg till våra bygder,
