riksdrotseten Bo Jonsson. Dess namn förekommer i handlingarna första gången 1386, då Bo Jonssons sven i Gripsholm, Jönis Diækn, der utfärdar en handling, och den mägtige drotseten sjelf i mars daterar ett qvitto »in curia mea» Gripsholm (Sv. riksarch. pergamentsbref, 2). Dess vidare öden under medeltiden höra ej hit; de finnas i korthet utredda i Styffes bok om Skandinavien. För vårt ändamål förtjenar blott anmärkas, att slottet 1434 under dalkarlsresningen antändes af dess fogde Hartwig Flögh, och att då sannolikt ej mycket af åbyggnaderna blef qvar. År 1472 tillbytte sig Sten Sture godset; i bytesbrefvet af 1 sept. nämnes »Nesby som Gripsholm upa standher», något som tyckes antyda, att vid denna tid ånyo fanns ett fast hus der. Säkert är, att herr Sten skref sig till Gripsholm och ofta vistades der, tills han 1491 å dess egor stiftade ett kartusiankloster (beläget der nu Mariefreds kyrka och kyrkogård äro) samt 1498 gaf hela godset till detsamma. Klostret invigdes 1504, men egde ej bestånd längre än till 1526, då dess eganderätt till Gripsholm klandrades af konung Gustaf å riksdagen i Vadstena och genom öfverenskommelse afstods af konventsbröderna.
Sedan Gustaf öfvertagit Gripsholm, finner man (Gustaf I:s registratur, 6), att han 1529 der i borgaläge förlade fyra personer med fem hästar, en sak som också i sin mån visar, att något slags fast hus då måtte funnits der. För jemförelsens skull nämna vi, att borgalägena vid Tynnelsö och Svartsjö hvartdera voro 6 hästar och karlar, medan Linköping, Uppsala och Vesterås erhöllo 25 af hvartdera slaget. Om beskaffenheten af bohag och innanrede vid denna tid ger oss ett inventarium af 1529 i jan. (Skand. handl. 37) en liflig, ehuru just ej fördelaktig föreställning. Konungen vistades alltifrån 1530 ej sällan på stället, såsom de derifrån utfärdade brefven visa. Tio år efter, sedan han kommit i besittning af det stora godset, beslöt han att der uppföra en kungaboning och ett fast hus etter sin samtids fordringar; Tegel säger (2, s. 104): »Widh S. Laurentij tijdh, lätt Konung Gustaff fundera och vpbyggia Gripsholms Slott på then Holma som thet nu står.» Den slutsats som man kan draga ur dessa ord är märklig. Tegel påstår, att konungen låtit från grunden uppföra slottet; och han synes halft antyda, att det skulle förut legat på något annat ställe än det nuvarande. Båda delarne förefalla emellertid, minst sagdt, tvifvelaktiga.
