JOSUA HÅKAN KJELLGREN.
Glasindustrien är visserligen icke ny i Sverige; men det är först på senare tider, och i täflan med andra länder på de stora verldsutställningarna, som denna industrigren vunnit den utveckling, hvilken den för närvarande eger. En af de män, som verksamt bidragit till detta lyckliga förhållande, är Josua Håkan Kjellgren.
Född på Ottersjö säteri i Halland den 29 Augusti 1838, och son af nu aflidne posessionaten Håkan Kjellgren, erhöll han sin första undervisning af privat lärare i hemmet, hvarefter han sattes i en enskild läroanstalt i Göteborg. Sedan han genomgått Chalmerska institutet i samma stad, anställdes han först vid Limmareds glasbruk i Vestergötland, der han vistades till 1862, då han antog plats såsom förvaltare vid Sjöviks glasverk.
Efter att som delegare i Sandö glasbruk, äfven förestått detta etablissement från 1864 till 1868, öfvertog han sistnämnda år disponentskapet för Reymyre glasbruk i Östergötland, hvilken befattning han nu innehar.
Under den korta tid, af icke fullt sex år, Kjellgren utöfvat tillsynen och handhaft affärerna för Reymyre, har denna glasfabrik vunnit om ej precis ny gestalt, likväl en utveckling, som, om ej alla tecken bedraga, endast är begynnelsen till något ännu större.
Belgiska arbetsmetoder, hvilka för närvarande anses för de bästa, hafva blifvit införda, icke blott för glasblåsningen och slipningen, utan äfven för graveringen och målningen af glas. Fabrikationen, hvars årliga tillverkning, när Kjellgren tillträdde disponentbefattningen, var 120,000 riksdaler, har redan uppgått till 300,000 riksdaler, hvarjemte fabrikatet vunnit en fulländning, så att det nu erkännes som det yppersta i Skandinavien. För att bereda afsättning för denna betydliga produktion har Kjellgren hufvudsakligen vändt sig till Ryssland, der han var den förste i Sverige, som afsatte något nämnvärdt parti glas, och hvarest han nu, på sitt bolags vägnar, uppträder som lycklig konkurrent med de största utländska fabriker.
