i Stockholm. Under åren 1815 och 1816 afgick han på expedition till Vestindien med briggen Delphin, tjenstgjorde 1817 under kadettexpeditionen å korvetten Svalan samt befordrades 1818 till löjtnant i örlogsflottan. Derefter förde han under ett par år kofferdifartyg på Medelhafvet och tillförordnades år 1820 till befälhafvare för Bohus båtsmanskompani, kommenderades 1821 på fregatten Freja och tjenstgjorde som sekond å kutterbriggen »Vänta litet» under dess tvååriga expedition. Ånyo (1824) förordnad till befälhafvare för Bohus båtsmanskompani, utnämdes han samma år till premierlöjtnant vid Kongl. Maj:ts flotta, befordrades 1831 till kapten och erhöll svärdsorden år 1832. Han var derefter 1833 kommenderad till chef å korvetten Jarramas, men återkallades i följd af sitt samma år af Kongl. Maj:t på ansökan beviljade afsked ur krigstjensten.
Efter afskedstagandet bebodde han med sin familj egendomen Wågsäter på Dalsland, men inflyttade till Uddevalla år 1847 samt afled derstädes den 12 maj 1869.
År 1855 erhöll major Koch Carl XIV Johans-medaljen och utnämdes 1868 till kommendör af vasaorden.
