Du ser ett tempel bilda sig i töcknet, stiga upp ur den hvita snön vid ett härligt inlandshaf. Du ser där gudfruktiga människor gå i rader, sjungande heliga hymner, inom den ena tempelhalfvan renhjärtade kvinnor, inom den andra lärda och allvarliga män; Guds änglar skrida vid deras sidor, klockorna klämta, och rösterna af de tre olika Guds beläten blanda sig och stiga mot höjden, där Gud Fader, Son och Helig And stråla i sitt eviga majestät i bländande glans.
Där, i Vadstena samkloster, skola ädla konster öfvas, lärdomen under århundraden hafva en fristad; där skall hon själf, Birgitta, såsom Sveriges helgon vaka öfver, att ordning och arbetsamhet, kyskhet och lydnad, måttlighet och gifmildhet skola hafva sin skyddade borg och blifva det älskade landets andliga värn och fäste.
SOLI DEO GLORIA.
