De sju första böckerna äro tryckta efter den i förra bandet, sid. 592 — 596, beskrifna Wadstena-codex af år 1526, hvari de upptaga icke fullt senare hälften, eller spalterna 573 — 1012. Flera exemplar, än denna enda afskrift, synas numera icke finnas. Utom dem som öfversättarne sjelfve naturligtvis låtit utskrifva, kunna vi dock anföra åtminstone ett exemplar af Machabeernes böcker, skrifvet i Wadstena omkring år 1502 af Elzeby Giorderi (nunna sedan 1481, +1535). Med orden ”Jtem iij dikker [perman] kom til makabeorum bok som iak ſyſt'er e g ſiælff ſkriffwar” nämnes det i ett förspråk till Kongl. Bibliothekets handskrift af år 1502, med gammal signatur (Antiqvitets-Arkivets) A3, hvarur några lectier äro meddelade i förra bandet, sid. 541—59.
Nichodemi evangelium är tryckt efter den enda i behåll varande afskriften, som finnes i Braheska bibliotheket på Skokloster, under N:o 3 i qvart. Denna codex innehåller en afskrift af den Legendsamling, som är ufgifven af Geo. Stephens under titel: Ett fornsvenskt Legendarium; handskriftens beskrifning och läsarter derur meddelas derstädes. Här må endast nämnas att den är skrifven i medlet, eller senare hälften af 1400-talet, och att Nichodemi Evangelium är inskjutet efter sagan om Vår Herre (s. 72 i Legend.) samt upptager sidorna 34 — 72 af hela boken.
Flera Svenska medeltids-öfversättningar af hela böcker ur Bibeln, än dem vi tryckt, äro icke
kända.[1]
- ↑ En på Kongl. Bibliotheket i Stockholm befintlig pergamentcodex af Psaltaren, förut tillhörig S. L. Gahm Pehrson och D. G. Nescher, beskrifven af Schinmeier, Geschichte
