Sida:Svenska språkets lagar band 1.pdf/32

Den här sidan har korrekturlästs


xxiv
  • utgifven; men utan all noggrannhet, på sina ställen med betydliga fel, om hvilka det är svårt att säga, huruvida de härstamma från läsningen, afskrifningen eller trycket. Emellertid är denna text ojemförligen bättre, än det i sam- ma upplaga aftryckta Bo Jonssons Testamente, och den för- sta af de likaledes i tryck vidfogade trenne Konung Al- brekts Förskrifningar; hvilka tvenne handlingar, ytterst bar- bariska i språket,[1] otvifvelaktigt äro utgifna efter dåliga afskrifter från 16:de eller 17:de århundradet.[2]
  • St. Rimkr. = Stora Rimkrönikan, sådan hon befinnes uti Kongl. Bibliothekets i Stockholm pappers-handskrift (föregången af 2 pergaments-blad, på hvilka blott första sidan innehåller anteckningar), i aflång folio, sign. D. 2, äfven känd under namnet Cod. Reg. I. Utom hvad der för ofrigt träffas af äldre skrifter, ser man i början, på knittelrim, först en kort prolog, så sjelfva Rimkrönikan, som begynner med stroferna:

    Först aff en konung han heet Erik
    han haffde rikit alt vnder sik
    swa at han var welduger ouer alt
    huat han giorde gaff ok galt.

    På andra sidan förekommer:

    erik konunger var nokot swa læsper wid
    haltan (haltande) thet war ok hans sidh.

    Af hvad med samma hand nedskrifvits är, på 46:e bladets andra sida, slutstrofen denna:

    thet wlte (vållade) honom gud ok vplenzske men, motsvarande slutet på s. 52 i Scriptores; hvarpå följer en fortsättning af annan hand och i en jemförelsevis mindre tillfredsställande behandling, på första sidan af bladet 141 slutande med dessa ord:


    1. Såsom exempel må tjena, ur Testamentet: thet förbemälte godtzom; tå skullen mijne excecutoribus henne gifwa; hwarjom hospitalia. Ur Förskrifningen: oss sielfwin; wider godom troo; rätta ju i (för iwi, öfver) hand och hals; ju i allom o. s. v.
    2. I de af Hr Riks-Antiqvarien Hildebrand mig benäget meddelade anteckningar, efter det ännu qvarvarande originalet till den här ifrågavarande första Förskrifningen af år 1369, fins intet af den tryckta textens grammatiska fel.