Sida:Svenska språkets lagar band 1.pdf/39

Den här sidan har korrekturlästs


xxxi
  • namnet »Guta-Lagh», anyo, men efter Hadorphs tryckta text, utg. af Karl Schildener, Greifswald 1818, 4:o, samt beledsagad af så väl en efter afskrift meddelad, samma Bibliothek tillhörig Forn-Tysk öfversättning (perg. cod. B. 65), som en derefter gjord Ny-Tysk, jemte anmärkningar af Schildener.
  • Gottl. Hist. = den vid Gottl. L. fogade gamla berättelsen »om Gothlandz första upfinnelse och bebyggiande.»
  • Stads L. = Swerikes Rijkes Stads Lagh, Stockholm 1617—18, folio; med K. Gustaf Adolfs stadfästelse af år 1618. Endast när denna tryckta upplaga särskildt nämnes, är hon här åsyftad (jfr. hdskr. af Stads L. s. XXII).
  • Kristof. Lands L. = Swerikes Rijkes Landslagh, Stockholm 1608, fol. (först af K. Kristoffer år 1442, sedan af Carl IX år 1608 stadfäst); dersammastädes 1665, fol.; med noter af P. Abrahamsson, dersam. 1726, 4:o.
  • Kg. Styr. = »En nyttigh Bok, om Konnunga Styrilse och Höfdinga», af Johan Thomesson Bure utg. (Stockholm) år 1634, 4:o; efter samma text aftryckt 1650, 12:o; slutligen å nyo, under titel: »Kununga ok Höfdinga Styrilse», med Lat. öfversättning och noter utg. af Johannes Schefferus, Stockh. 1669, fol., ur hvilken upplaga mina citater äro i allmänhet hemtade. Den enda nu kända handskrift af detta arbete, på papper och i qvart, nu i Riks-Arkivets förvar, är blott en på 1600-talet gjord afskrift af Bures upplaga, följande henne allt ifrån titelbladet ända till tryckfels-förteckningen, fastän icke med Bures hand eller med grannlaga iakttagelse af stafningen. Redan Bure hade icke att tillgå mer än ett enda »exemplar», som fans i Riks-Rådet Johan Skyttes boksamling, och blifvit för K. Gustaf Adolf »presenteradt». Denna »för någre hundrade åhr» sedan sammanskrifna bok var af Konungen »igenomläsen», inför »Rijksens Herrar och andra icke vtan merkeligh berömelse och loford» nämnd, och af honom jemväl påtänkt såsom en tjenlig lärobok i allmänna skolorna, äfvensom på hans befallning »ord från ord trykt». Bure anmärker, att den gamle afskrifvaren ej allestädes kunnat läsa den honom föreliggande urkunden; hvarföre, då något annat exemplar ej varit att jemföra med, Bure sjelf mångenstädes måst