Sida:Svenska språkets lagar band 1.pdf/399

Den här sidan har inte korrekturlästs


345
iii boken. — pres. konjunkt.
  1. Homil. 31: 2 at er sep hreiner (att J mågen vara rene), der sep stämmer med sed hos RASK i Vejledn. s. 61, men icke med det troligen Ny-Isl. séuð i Anvisn. s. 154.
  2. I enlighet med de för 1 och 2 pl. af pres. konjunkt. an- tagna ursprungliga vokalerne, har Grimm äfven i 3 pl. -ei, och, med tillägg af ett likaledes förmodadt -n, -ein såsom den sannskyldiga Isl. ändelsen. Så theoretiskt. Faktiskt fin- ner man aldrig annat än -e eller -i, och det redan i Ho- mil., t. ex. 100: 1 nema þeir take (med mindre de skulle taga); 55: 1 at þeir bipe; at fra oss fløe iller hluter (att från oss onda ting må fly); 8: 1 at þeir se verc ypor gop (att de må se edra goda gerningar); 33: 2 sva at þeir kenne; en þeir snuesc (när de omvända sig); 50: 2 at peir se faer (må vara få); pot (fastän) faer se valper. Likaså i äldsta fragm. af Frostaþ. L. hvesso (huruledes) pair sculi (Norg. Love II. 501). Det är icke heller an- norlunda i vår äldste codex, den af VGL., t. ex. K. B. 4 vten per uili eller at per falli (så vida de ej skulle vilja, eller om de skulle falla); 11 valdi (råde) per sum flere aru; 15 pit (fastän) flere vaki; J. B. 14 num (derest ej) alli uili; b. B. 12: 1 kumi (komme) pa allir; 14 eigh by meræ at flere se (ej derföre mera att flere må vara). Man träffar här så väl den rena konjunktiven, som den halft imperativa optativen, hvilken senare likväl ej har så stort utrymme i denna äldre bearbetning af VGL., som i den yngre och i andra lagar, der ett sådant uttryckssätt öfverflödar. Redan i Upl. L. ses emellertid -in (n), till och med allmännare än i, t. ex. Kk. B. pr. pa giwin pe (då må, skola de gifva); pa nötin bönder; pa kiærin bön- der; 15: 3 böte babin; pa wærin pon bapin saklös; utæn þe wærpin inni takin; Æ. B. 3: 1 þa aghi lösöræ baþin; V. B. 6:1 po at (ändå att, om ock) fæ se (må vara) flera; Conf. po at forni laghæ rættir sein (må vara) wirp- ninge warpir; b. B. 10 per (de) epær sen (må vara) allir ogildir; M. B. 6: 4 liggin bapir ogildir; liggi bapir Detta se, som är vanligt i gammal Isl.. och är i Rasks Vejledn. s. 61 vederbörligen upptaget, är deremot i Anvisn. s. 184 ersatt af ett séu, hvilket svarar till de på samma ställe antecknade sèum och sèuð för 1. och 2 pl., alla tre dock föga lämpliga för pres, konjunkt., om än nu i bruk.