Gustaf Adolfs tid, om ej tillkommen, likväl interpolerad; en fråga, äfven af Nordin i hans förutnämnda dissertation upptagen, med särskild pröfning af det föregifvande, att Kg. Styr. skulle uttala Joh. Skyttes politiska åsigter, och vara, i samråd med Skytte, utarbetad af den om forntidens förhållanden underkunnige och med det gamla språket förtrogne Bure; dervid Nordin, bland andra motskäl, jemväl anförer det, att Bure ej gerna kan misstänkas hafva författat en skrift, som han, enligt hvad Nordin ganska skickligt söker bevisa, i många delar ej kunnat rätt läsa och förstå. Emellertid har det gamla tvisteämnet blifvit åter frambragt i Biographiskt Lexicon (Upsala 1848), uti artikeln om Johan Skytte, der det om Kg. Styr. heter, att »sannolikt hela detta arbete är understucket samt just af S. (Skytte) hopsatt;» för hvilket påstående ett stöd hemtas ur ett till Prof. Lidén skrifvet bref af d. 27 Aug. 1790, från samme Nordin, hvaruti denne yttrar: »Kon. och Höfd.-Styrelsen är isynnerhet besvärad af bristande grammatik i språket, hvilket jag ej särdeles studerade förr, än jag utgaf min gradual (den förutnämnda dissertationen), och derföre var jag då så from, att jag gillade hela boken, som är sammansatt af Joh. Skytte och på gammal svenska råbråkad af Joh. Buræus, som ej visste, huru stadgadt gamla Gotha språket var för de tider, han ville härma. Der finnes öfver alt singularis för pluralis: dativus för accusativus: sällan den casus, som föregående præposition eller verbum fordrade» &c. (brefvet lärer icke i detta ämne innehålla mer än det här anförda). — Det förefaller redan sällsamt, att Bure skulle, kort efter Gustaf Adolfs frånfälle, kunnat i tryck helt sanningslöst, men ovederlagd, förebära, att Konungen genomläst arbetet, och derom samtalat med Riks-Råden och andra personer: att en skrift, med synbara häntydningar på 14:de seklets odling och borgerliga skick, blifvit »sammansatt» i det 17:de, utan tillämplighet på detta: att Gustaf Adolfs egen Rådsherre enkom låtit författa och åt den då ej 8-åriga Kristina tillegna ett arbete, der ingen qvinnostyrelse omnämnes, men den satsen finnes uttryckt: we är thy lande, barn hawer til kunung (III. 47): att emellertid den Skytte tillagda benägenhet för en
