Sida:Svenska språkets lagar band 1.pdf/49

Den här sidan har korrekturlästs


xli
  • Danska och Tyska. Då af mig något från Färöiska dialekten blir ur ifrågavarande verk anfördt, menas Schröters öfversättning; men då annars Fær. S. åberopas, är det Isl. texten som afses.
  • Alex. Saga = Alexanders Saga, utg. af C. R. Unger, Kristiania 1848, 8:o; med Ordregister.
  • Ol. Hel. S. = Olafs Saga hins Helga, utg. af R. Keyser och Unger, Krist. 1849, 8:o; tillika med Ordregister.
  • Strengleik. = Strengleikar eða Lioðabok, utg. af Keyser och Unger, Krist. 1850, 8:o.
  • Frumpart. = Um Frum-parta Islenzkrar Túngu í fornöld, af Konrad Gislason, Köpenh. 1846, liten oktaf. Boken, skrifven på Ny-Isländska, innehåller upplysningar om den gamla Isländska rättskrifningen, med vidfogade citater; samt ett med all samvetsgrannhet besörjdt aftryck efter gamla, till en del mycket gamla Isländska och Forn-Norska handskrifter, hvilket återgifver de meddelade fragmenten i hela deras linguistiska och paleografiska egendomlighet (jfr. Islend. S.).
  • Oldn. Læseb. = Oldnorsk Læsebog med tilhörende Glossarium, utg. af Munch och Unger, Kristiania 1847, 8:o.
  • Norg. Love = Norges gamle Love, utg. af Keyser och Munch, Bind. I, II, Krist. 1846, 1848, i qvart med höjd af folio. Första bandet innehåller äldre GulaÞ. (Gulatings), FrostaÞ. (Frostatings) Lagarne m. fl., före Magnus Haakonssons (Lagaböters) tid; andra bandet Nyere Lands-Lov (förut, under namn af Magnus Konongs Laga-bæters Gula-Things-Laug, utg. i Köpenhamn 1817, 4:o) m. fl., under Magnus Lagaböters regering stiftade; jemte ett supplement till första bandet, innehållande några efter dess utgifvande upptäckta fragment af synnerligen gamla codices till äldre GulaÞ., äldre FrostaÞ., äldre EidsivaÞ. eller äldre BorgarÞ. Lagarne.[1]
  • Diplom. Norveg. = Diplomatarium Norvegicum, utg. af Chr. C. A. Lange och Unger, Saml. I, häft. 1, Krist. 1847, 8:o.
  1. Det af mig vid några citater ur dessa fragment använda uttrycket »äldsta hdskr.» eller »äldsta fragmentet» är, hvad angår GulaÞ. L., måhända något oegentligt, i så måtto att 3:ne små fragment af samma lag, intagna i första bandet, af utgifvarne anses något äldre (jfr. Norg. Love I. 2 med II. 495).