FÖRETAL.
Under utarbetning af den lefvade alfabetiska innehålls-förteckningen, afsedd för de utkomna 2 banden af detta språkverk, har den vanliga gränsen för en sådan blifvit öfverskriden. Till en början befans ändamålsenligt att, så vidt omständigheterna tilläto, bestyrka fornorden med urkundliga intyg, der dylika förut saknades; att här och der gifva de anförda yngre orden stödet af en gammal form; att afrunda det hela genom upptagande af ett och annat ord, som härförinnan icke blifvit fördt inom kretsen af de behandlade, men stäldt inom denna skulle sprida ett klarare ljus öfver den tillhörande grappen. Härifrån kom man lätt till ett allmännare och högre syfte, nemligen att i vissa delar närmare än förut bestämma ordens ålder, äfvensom deras inhemska eller utländska härkomst. Utöfver en vias punkt kunde ej denna undersökning sträcka sig i ett arbete, som ej hade något skäl att antaga egenskapen af ett omfattande glossar eller en etymologisk ordbok i större skala; men det syntes i flere hänseenden särskildt påkalladt, att ställa i högre dager vårt modersmåls förhållande till Tyskan, såsom låntagare och långifvare.
Genom ett haf skildt från sina Tyska stamförvandter har Svenska folket likväl med dessa haft sedan århundraden en mångsidig beröring. Åtskilliga företeelser falla oss här i ögonen, men som icke ligga inom de äldsta tiderna. Man kan i detta afseende nämna de gång efter annan ur Tyska furstehus valde konungarne (Albrekt af Meklenburg, Erik af Pommern, Kristofer af Bäjern, Kristian af Oldenburg, Carl Gustaf af Pfalz, Fredrik af Hessen, Adolf Fredrik af Holstein), med deras omgifning och betjening; deltagandet i ett 30-årigt krig inom sjelfva Tyskland, en längre tids innehafvande af Tyska landskap, litteraturen och andra mer och mindre tillfälliga, öppet eller hemligt verkande och förmedlande krafter. Längre till baka går den aldrig afbrutna gemenskapen
