en skugga af hvad det varit, men det var dess kronprins’ snille, som lyckades ingifva kraft och mod åt en annan stat, hvilken lättare än någon annan kunde vara i stånd att motstå den jätte, som nu närmade sig för att äfven förkrossa denna; det var nämligen kronprinsens stora energi, som så påverkade kabinettet uti Petersburg, att Ryssland vågade med tillhjälp utaf Englands guld sätta sig till motvärn. Kronprinsen hade blifvit uppretad utaf det förakt, som Napoleon lade i dagen gent emot Sverige, och Ryssland lyssnade till de råd, som han lämnade. Icke desto mindre skulle äfven detta land varit nära att blifva underkufvadt, om det icke hade liksom fått kraft på nytt genom en förtviflad handling af en man, som ryste vid tanken på att se sitt fosterland i eröfrarens händer och som därigenom äfven räddade hela Europa, ty från den stund, då grefve Rostoptschin satte eld på Moskva började motgången att förfölja Napoleon.
Den svenske hjälte, som så uti grund kände alla de knep, som Napoleon plägat begagna sig utaf för att vinna segrar uti kabinetten, omintetgjorde med sin öppna karakter och sin klarsynta blick alla hans försök, bekämpande med sina egna dygder sin motståndares alla laster; han blef också själen uti de allierades råd, som visade sig såsom ett verkligt brödraförbund, fritt från alla enskilda biintressen. Härvid kom äfven hans stora öfverlägsenhet såsom vältalare och krigare honom väl till pass, och med sitt snille öfvervann han, gynnad af lyckan, hvarje motstånd och förberedde på detta sätt händelsernas gång.
Sedan Tyskland genom slaget vid Leipzig återvunnit sin frihet, var tiden inne för hela Europas befrielse, och nu kan man ändtligen få hoppas, att den politiska
