vid Rakestad, där han tillbakaslagit 4,000 man, ehuru han själf endast hade 3,000 man eller till och med ännu mindre; han förföljde dem ända till Grönsund,[1] men dessa människor tyckas icke begripa, hvad det vill säga att föra krig, ty de sågo endast lugnt på, när general Vegesack slog en bro, utan att göra ett försök att hindra detta, och så snart som han hade kommit öfver, drogo de sig genast tillbaka
- ↑ Drottningen skrifver i sina memoarer under augusti månad 1814: Sedan kronprinsen förflyttat sitt högkvarter till Västgården, erhöll han underrättelse, att fienden var i rörelse för att med 5 à 6,000 man angripa general Vegesack, som med sin division stod på ett ställe, som hette Berg. Kronprinsen skyndade genast dit för att taga kännedom om ställningen och befallde denne general att drifva fienden tillbaka på vägen till Rakestad. General Vegesack fick härvid understöd af några bataljoner från general Boijes division, och redan på morgonen den 5 var fienden tillbakaslagen från Kjöl och Glumserö, hvilka då voro i general Vegesacks våld. ... Han dref fienden tillbaka ända till Grönsund. Man säger, att det var general Staffeldt, som förde befälet öfver norrmännen uti de affärer, som ägde rum vid Rakestad, han anses såsom en af deras skickligaste generaler; äfvenså lära öfversterna Stabell och Spörck, som båda åtnjuta ett stort anseende, hafva varit med vid detta tillfälle. ... De vid Rakestad vunna fördelarna äro omnämnda uti den bulletin, som är skrifven efter prinsens egen diktamen och däruti berättas äfven, att det var under bajonettstrid, som den ifrågavarande bron blef slagen. ... General Bror Cederström fick den 7 befallning att förena sig med general Vegesack, emedan kronprinsen ansåg, att denne senare icke tillräckligt hushållade med sina trupper och därför behöfde vid sin sida en man, som ehuru själf tapper dock vore mera försiktig och i någon mån kunna lugna hans stora ifver.
ombord för att hälsa på kungen; vinden var dock så motig, att jag nödgades afstå därifrån, men jag hoppas på bättre lycka i morgon. Jag skyndar mig att meddela Eders Maj:t, att general Vegesack har utfört den befallning jag gifvit honom att angripa fienden, och han hade i går en lysande affär; han bortjagade fienden från Rakestad och förföljde den ända till Grönsund. Händelserna börja nu att utveckla sig och visa sig nu på ett sätt, som låter mig tro, att jag endast skall få till Eders Maj:t meddela lyckliga resultat. — — — — —
