andra siffror än i glossarierna, hvarigenom citaterna i dessa äro svårare att igenfinna, är efter stjärnan i parenthes tillagd en siffra, som hänvisar till den bemärkelse, under hvilken stället är i glossariet upptaget, t. ex. vid prep. A sid. 3. U.*(7), VG.*(5), som således betyder att de anförda ställena igenfinnas i gloss. vid UL. under 7:de bemärkelsen, eller vid VGL. under den 5:te o. s. v.; jfr. prep. At, där många hit hörande exempel finnas. Likaså, då ett talesätt är i ett glossarium upptaget under ett annat ord än det, där det här är anfördt, utan att i glossariet är dit hänvisadt, är sådant här anmärkt genom en efter citatet i parenthes tillagd hänvisning, t. ex. vid A 4, sid. 3, a mans vægna, ME.* (u. Væghna), hvilket betyder att citatet igenfinnes i gloss. vid MELL. under ordet væghna; då flera sådana hänvisningar förekomma efter hvarandra (t. ex. vid A sæmia), är u. (under) endast utsatt på första stället. Vid de vanligaste, ofta förekommande orden och talesätten, har det naturligtvis hvarken här eller i glossarierna kunnat komma i fråga att uppräkna alla de ställen där de finnas, utan det har varit nog att, sedan ett tillräckligt antal blifvit anförda, genom ett tillagdt &c. tillkännagifva att flera ställen finnas, hvilka det varit onödigt att citera. Äfvenså har, vid sådana ord, den sammanlagda mängden af de i glossarierna upptagna citaterna, stundom varit så stor, att den funnits kunna utan skada här något inskränkas, Då de vanligaste ännu brukliga ord, af hvilka citater blifvit upptagna ur de äldre lagarne, äfven förekomma i de yngsta, men deras bemärkelse där ej kunnat vara någon ovisshet underkastad, hafva stundom citater ur dessa lagar, såsom alldeles öfverflödiga, icke blifvit gjorda, hvaraf den slutsats icke må dragas, att dessa ord där icke förekomma. Vid de ord som endast finnas i en af lagarne, i hvars glossarium de blifvit utförligt och med anförande af dit hörande citater förklarade, har det synts onödigt att här upprepa det samma som förut blifvit sagdt, och jag har därför då endast hänvisat till det glossarium, där ordet redan blifvit tillräckligen afhandladt; så är vid ordet damsbond, med undantag af ett litet tillägg, endast hänvisadt till SkL:s glossarium, vid omynd till ÖGL:s. Likaså, då det icke hade varit lämpligt att här upptaga allt det som angående de i de särskilda landskapen brukliga eder blifvit anfördt i glossarierna, har jag, i afseende på det som jag ansett här kanna förbigås, hänvisat till glossarierna; se vid Eþer s. 140, Sværia s. 620, Vita s. 710, Væria s. 732. Åtskilligt af hvad i glossarierna blifvit anfördt ur äldre författares skrifter, i synnerhet uppenbart oriktiga eller endast på lösa gissningar grundade tydningar, har jag, ansett onödigt att här upptaga; dock har jag stundom, då jag därtill funnit någon anledning, i afseende på sådana här förbigångna underrättelser hänvisat till glossarierna; se Afkænnu þing, Aflæstir, Afrapa las, Afrökia, Aftökis fæ, Agnabaker, Bikaþer, Bislingarþer, Bono &c. Den anmärkning må här tilläggas, att om, såsom hvar och en bör kunna inse, en sådan noggrann hänvisning till de ställen i lagböckerna, där hvart ord med sina olika bemärkelser förekommer, som i denna ordbok lika med de förut utgifna glossarierna blifvit iakttagen, i hög grad försvårar utarbetandet af ett sådant verk, så måste ock hvar och en som verkligen vill med allvar studera en gammal lag, medgifva att, såsom redan förut (sid. I) blifvit anmärkt, utan en så beskaffad hjälpreda, äfven med biträde af en
