...
Bruþmæn, m. pl. män som af brudgummen sändes för att hämta bruden hem till honom. VG.* U.* SM.* VM. II. Æ. 2; H.*
Brudsæta, f. qvinna som vid bröllopp kläder bruden, och sitter närmast henne; prov. brudsäta (jfr. Rz. Ordb. d. o.). VM.* Jfr. Bruþframma, Bruþtugha, Bruttu mö.
Bruþtugha (bryttugha, G.), = brudsæta. VM.* G.* Att ordet i VM. har denna bem., är klart däraf, att b. och brudmän två gånger nämnas tillsamman, likasom på första stället brudsäta och brudmän; och likaså nämnes i G. b. på samma gång som de tre männen som skulle sändas mot bruden, ehuru där säges att hon skulle bida där som brudmessan skulle sjungas, och således icke följa med brudmännen. Då således b. på T. öfvs:s der brutögher, hvilket skulle vara en karl, måste detta vara ett mistag, föranledt däraf, att bryttugha blifvit förväxladt med det T. brytteghe l. bryttöghe (se VSt.), som är ett annat, ehuru troligen beslägtadt ord. Namnet är numera icke kändt på Gotland; det som närmast liknar det är brutöfverska, som möjligen därifrån härleder sig, och betyder det samma som brudsäta; för öfrigt förekomma
