Sida:Sverigesnational05stoc.djvu/288

Den här sidan har korrekturlästs

Anna Maria Lenngren



FARBROR STAFFAN.

Kort var farbror Staffans skägg,
svar och rockskört lika korta:
“Hvad befalls till afton?” Ägg.
“Hvad har herrn på näsan?” Vårta.
“Hvar var herrn på bröllop?” Borta.
“Hur mår unga paret?” Sundt.
“Hvad är mannens handtverk?” Lästen.
“Hur var brudens tillstånd?” Rundt.
“Hur var bröllopsvinet?” Strunt.
“Hvem drack längst och snålast?” Prästen.

(1799.)

⁎              ⁎


GOSSEN OCH LEKSAKERNE.

En liten pilt jag bygga såg
ett skepp af flarn med flagg och tåg:
ack, hvad det fröjdade den lilla!
Kom så en högvis trumpen man
och skepp och flagg en dårskap fann,
beviste det… all fröjd försvann.
Ack, hvad den vise gjorde illa!

Till nya löjen gossen lopp…
I skålen såpan löstes opp,
och bubblan flög så präktigt skiftad.
Den vise skrek: “Hvad uselhet!
se bilden af din dödlighet!”
Och bubblan sjönk, och gossen gret.
Hvi blef hans glädje så förgiftad?


284