I och så många andra hysa derom, än jag, då jag berättat hennes och mitt wälgrundade begrep hafwa därutinnan förenat sig, at hon aldrig kan giöra ett bättre och henne anständigare wal d’une chere moitié, än äfwen af denne närwarande Wilhelm Hurtig, just sådan som han här står, går och rör sig. - - Men à propos Cousin Stadig, hwarföre så tankfull? eller hwarföre ifrade I Er så, när I hörde Fru Lotta Enterfelt nämnas? Lät mig si, I är blek, kiära Stadig, förfärligt blek - - - tänck huru hierta slår på Er puff puff, jag må aldrig tro Cousin! - - - -
Du må tro hwad du will Hurtig, så wet at jag är kiär, ja rätt så kiär åt Fru Lotta, som du, fast intet så lyckelig: ja wet at jag är din Rival, som sätter all sin lycka och alt sitt nöije uti ågan af den wackra Frun, och som skall giöra alt det han någonsin i werlden kan, til at rycka dig utur händerne en skatt, som du hwarcken förtienar eller west at sättja rätt wärde uppå.
Stackars Cousin, så will han sticka ut mig hos Fru Lotta, will han - - -?
Jag har wågat så mycket förr en gång, och gådt til lands därmed på kiöpet.
Det har jag min san lust at se, men säg mig min kiära hiertans Cousin, wet hon at du tycker om henne?
Det tror jag knapt.
Trå som icke rätt ymkar dig stackars gåsse: hör, om du
