på then åhrstiden tit ej komma kan, eller åsämjer them therom å alla sidor; tå må syn ske å annan tid, när bar mark är.
3. §. Nu wil någor med then synedom sig ej
åtnöja; wädie tå under nästa lagmans Ting, som i
Rättegångs Balken sägs, och döme Lagmans Rätten
til syn, om så nödigt pröfwas. Lagmans syn skal
hållas med nästa uthärads Nämnd, och emot then
synedom må ingen wädia, utan söke Konungen om
Riddare syn, inom tre månaders tid, som i
Rättegångs Balken sägs, och sätte borgen för all kostnad
och skada.
4. §. Syn skal ske å kärandens kostnad, men
stadnar på then, som Domaren wid sakens slut ther
til skyldig pröfwar.
5. §. Är twist härader emellan; söke the
Hofrätten om uthärads Domare och Nämnd. Är then
emellan Län eller Landskap; gifwe
Befalningshafwande thet Konungen tilkänna, som förordnar then
theröfwer döma må.
XV. Cap.
Om urminnes häfd.
THet är urminnes häfd: ther man någon fast egendom eller rättighet i så lång tid oqwald